Vad händer
Kontext
Solparken Weesow-Willmersdorf i Brandenburg är ett konkret exempel på hur marken under solpaneler kan bli en tillflykt för fåglar och insekter. Biologen Matthias Stoefer har dokumenterat exceptionellt höga tätheter av sånglärkor – upp till 47 häckande par per 10 hektar, jämfört med endast 7,6 par på intilliggande åker.
Faktorer som bidrar till den biologiska mångfalden
- Få störningar: Få människor vistas inom den inhägnade anläggningen.
- Betande får håller växtligheten låg och gynnar en rik flora och fauna.
- Inga bekämpningsmedel eller gödsel gör marken mer lämplig för djurliv.
Fåglar som tidigare undvek solpaneler på grund av lodräta strukturer verkar nu anpassa sig. Istället för att endast häcka i kantzoner eller intilliggande kompensationsytor, flyttar arter som gulärla, törnsångare, och buskskvätta in mellan raderna av paneler.
Solparken fungerar även som rastplats för flyttfåglar och som jaktmark för rovfåglar. Totalt har minst 17 arter dokumenterats. Enligt en ny studie från Bundesverband Neue Energiewirtschaft (BNE) erbjuder solparker i många fall bättre livsmiljöer än omgivande jordbruksmark.
Timur Hauck från energibolaget EnBW betonar att lokalt anpassad planering och varsam skötsel ger solparker strukturell variation – något som annars blivit sällsynt i det moderna jordbrukslandskapet. Övergödade marker återhämtar sig långsamt, men betesdrift och minimal markbearbetning kan påskynda återgången till ett mer näringsfattigt, blomrikt tillstånd.
Vad har det för betydelse
Genom att kombinera elproduktion från fri energi med lokalt anpassad ekosystemförvaltning skapas nya möjligheter att stärka biologisk mångfald i landskap som annars utarmats av industriellt jordbruk. Det visar också att solparker inte behöver vara biologiskt sterila ytor – de kan bli vår tids ängsmarker, med rätt skötsel. För lärkor, bin och andra marklevande arter kan dessa parker bli de viktigaste överlevnadsområdena i ett allt tätare landskap.
