Internationella domstolen: Länder har juridiskt ansvar för att skydda mot klimatförändringar

Dela inlägget

Vad händer

Den internationella domstolen i Haag ICJ har slagit fast att stater har en juridisk skyldighet att skydda människor och ekosystem från klimatförändringarnas ”akuta och existentiella hot”. Även om utslaget är rådgivande har det stor betydelse – det ger starkt stöd för framtida rättsprocesser.

Kontext

ICJ:s rådgivande yttrande kan inte tvinga länder till handling, men väger tungt juridiskt och politiskt.

  • Utslaget slår fast att även länder utanför Parisavtalet har skyldigheter enligt internationell rätt.
  • Bekräftar att regeringar kan hållas ansvariga för att subventionera fossila bränslen eller godkänna nya olje- och gasprojekt.
  • Öppnar för att klimatpåverkade länder kan kräva kompensation från stora utsläpparländer.

Bakom initiativet stod juridikstudenter från Tonga, och domstolsprocessen leddes av stillahavslandet Vanuatu – två av de mest utsatta samhällena i världen för havsnivåhöjningar och extremväder. Deras kamp belyser klyftan mellan de som orsakat klimatkrisen och de som drabbas hårdast.

”I’m lost for words. This is so exciting. This is a win we take proudly back home to our communities.”

Siosiua Veikune, student

Domstolen konstaterar att om ett land inte tar fram ”ambitiösa planer” för att minska utsläpp, kan det bryta mot internationella åtaganden, även utanför Parisavtalet.

Uttalanden från domstolen

  • Regeringar ansvarar juridiskt även för utsläpp från företag i deras jurisdiktion.
  • Ekonomisk kompensation kan krävas för irreversibla skador, till exempel när delar av ett land blir obeboeliga.
  • Ett tydligt ansvar kan vara svårt att bevisa för enskilda extremväderhändelser, men det kan prövas fall för fall.

Vad har det för betydelse

Det här är ett genombrott för länder som länge krävt rättvisa men inte haft juridiskt stöd. Nu kan ett land som Vanuatu gå till en amerikansk domstol och kräva skadestånd från fossilbolag – och hänvisa till ICJ:s utslag. I praktiken ger det ett nytt, kraftfullt verktyg till små ö-nationer, urfolk och andra samhällen som kämpar för att bevara sitt territorium och sina levnadsvillkor. Det är också ett erkännande av att klimatet inte bara är en miljöfråga – det är en fråga om mänskliga rättigheter och global rättvisa.

Källor

  • 30 juli 2025