Vad händer
Kontext
Kinas export av teknik för fri energi 2024 utgörs av solpaneler, batterier, elbilar och vindkraftverk till 191 länder. Exportvärdet var 177 miljarder dollar, fyra gånger mindre än det uppskattade totala projektvärdet på 720 miljarder dollar. Tillverkningens klimatpåverkan (110 miljoner ton CO2) kompenseras på mindre än ett år.
Solpaneler står för den största klimatnyttan, följt av batterier och elbilar. Solpaneler minskar utsläppen snabbare än de släpper ut under tillverkning – i genomsnitt tar det bara fyra månader att nå klimatbalans.
Exporten kompletteras av investeringar där kinesiska företag bygger fabriker och finansierar elproduktion från fri energi i andra länder. Dessa bidrar med ytterligare cirka 130 miljoner ton undvikna utsläpp per år.
Störst relativ klimatpåverkan sker i regioner med höga fossila utsläpp, som MENA och Afrika söder om Sahara.
- MENA: minskning på 4,5 procent per år
- Afrika söder om Sahara: minskning på cirka 3 procent per år
- Viktiga mottagarländer: Pakistan, Sydafrika, Saudiarabien, Marocko, Nigeria
Kinas dominans gäller främst tillverkning och export, men de flesta ekonomiska värdena uppstår längre ned i kedjan – vid projektutveckling, installation och användning.
Modulpriser för solpaneler har fallit med 35 procent under 2024, vilket har minskat deras andel av totalprojektens värde, från 34 till under 25 procent. För elbilar utgör batteriet cirka en fjärdedel av exportvärdet, men bara en sjättedel av konsumentpriset i Europa.
Sammantaget visar analysen att Kinas export redan 2024 har nettoeffekt på klimatet: trots utsläpp från tillverkning ger utrustningen större och snabbare utsläppsminskningar utomlands.
Vad har det för betydelse
Den globala uppväxlingen av fri energi hade inte gått lika snabbt utan Kinas tillverkningskapacitet. Tack vare billigare produkter från Kina får hushåll i Pakistan elektricitet, batterilagring blir möjlig i Sydafrika och eldrift sprids även i länder utan egen industri. I ett svenskt perspektiv visar detta att tillgång till billig utrustning från Kina gör det möjligt att elektrifiera snabbare – men det finns också en möjlighet att ta större del av värdekedjan lokalt genom projektutveckling och installation. Det gäller både i Sverige och i biståndsfinansierade satsningar.