Batterilager orsakar mindre spänningsproblem än väntat
Vad händer
Kontext
Batterilager växer snabbt i Sverige – både hos hushåll och energiföretag – men många elnätsbolag har sagt nej till installationer på grund av oro för spänningsvariationer. Kunskapsföretaget Energiforsks rapport ”Batterilager och flexibilitet” klargör att denna rädsla är obefogad.
- Spänningsvariationerna är måttliga, ofta 1–2 procent, både för stora och små batterilager.
- Kapaciteten i ledningar och transformatorer är oftare den verkliga begränsningen än spänningen.
- Reaktiv effektreglering kan användas för att hålla spänningen ännu jämnare – men nyttjas sällan i dag.
Rapporten visar också att snabba effektändringar kan ge upphov till pendlingar i generatorer om batterilager placeras nära kraftvärmeverk. Därför krävs simuleringar för att undvika störningar.
En annan viktig faktor är temperatur. Batterier tappar kapacitet i kyla, men detta kan lösas med klimatanläggningar, vilket redan är standard i de flesta större installationer.
Sammantaget rekommenderar forskarna att elnätsbolag inte enbart förlitar sig på tumregler utan gör mer detaljerade analyser när batterilager ska kopplas in.
Vad har det för betydelse
För hushåll, företag och kommuner innebär resultaten att fler batterilager kan tillåtas utan att äventyra elnätets stabilitet. Det öppnar för att lagrad elektricitet från solenergi och vindkraft kan användas när den bäst behövs, istället för att gå förlorad. På sikt kan detta ge jämnare elpriser, färre flaskhalsar i näten och en tryggare försörjning. Batterilager kan därmed bli lika avgörande för elsystemet som kylskåpet en gång blev för livsmedelsförsörjningen.
