Återvunna vindkraftverk fyrdubblar parkens elproduktion
Vad händer
Kontext
Det så kallade repowering-projektet är Tekniska verkens första vindkraftsbeställning 2025 och ett av Sveriges första exempel på återbrukad elproduktion i industriell skala.
- Elproduktionen ökar från 10 till 40 miljoner wattimmar per år – tillräckligt för tvåtusen eluppvärmda villor.
- Återbruket omfattar hela anläggningen: ståltorn och maskinhus materialåtervinns, glasfiber- och balsavingar energiåtervinns som elektricitet och fjärrvärme.
- Miljöpåverkan minimeras genom återanvändning av fundament, vägar och nätanslutning.
De nya vindturbinerna, 210 meter höga, väntas få en teknisk livslängd på 30 år. Miljötillståndet beviljades 2023, byggstart sker i oktober 2025 och driftsättning sommaren 2026.
Affärsenhetschefen för vindkraft, Henrik Kling, kallar projektet ”tidernas sustainability story”, medan divisionschefen Michael Fahlström betonar att återbruk kombineras med ökad elproduktion – ett konkret steg i Sveriges uppväxling mot fri energi.
Vad har det för betydelse
Projektet visar hur vindkraft kan växa utan att ta ny mark i anspråk och samtidigt minska material- och klimatpåverkan. För industrin i sydvästra Sverige innebär det mer lokalproducerad elektricitet som stärker både försörjningstrygghet och regional utveckling. Om fler parker återvinns på liknande sätt kan Sverige öka sin elproduktion kraftigt utan att bygga nytt från grunden.
