Vad händer
Kontext
Den dramatiska prisutvecklingen följer en inlärningskurva: ju mer solenergi och vindkraft som byggs, desto billigare blir tekniken. Detta mönster har hållit i sig i decennier och fortsätter.
Solenergin visar den mest slående prisutvecklingen. 2016 köptes elektricitet från solenergi i Peru för under 50 öre per kilowattimme, vilket då ansågs fantastiskt lågt. Bara några månader senare kom Dubai under 25 öre. Idag ligger världsrekordet i Saudiarabien på omkring 10 öre per kilowattimme.
Havsbaserad vindkraft har genomgått liknande prisfall. 2016 upphandlades vindkraft till havs i Nederländerna för omkring 70 euro per miljoner wattimmar. Två månader senare vann Vattenfall upphandlingen vid danska Kriegers flak för under 50 euro. Parken byggdes färdig under budget och snabbare än planerat, trots pandemin. Tyskland blev första landet att upphandla havsbaserad vindkraft helt utan direkta subventioner 2017.
Jämförelse med råolja
Prisjämförelsen med råolja visar den verkliga förändringen. När oljepriset ligger på 89,5 dollar per fat motsvarar energiinnehållet 55 dollar per miljon wattimmar.

Elektricitet från solenergi och vindkraft kostar mellan 10 och 30 dollar per miljon wattimmar på de bästa platserna. På 1900-talet kostade elektricitet från olja tre gånger mer än själva oljan eftersom kraftverken hade låg verkningsgrad. Nu kostar elektricitet från solenergi och vindkraft hälften så mycket som råolja per energienhet.
Denna prisutveckling gör det lönsamt att ersätta fossila bränslen med elektricitet inom transportsektorn. Batterielektriska bilar, båtar och till och med flygplan blir ekonomiskt möjliga. Flera företag tillverkar nu små batterielektriska flygplan för kortare sträckor.
Batterierna har också sjunkit kraftigt i pris
När Elon Musk byggde sin första battericellsfabrik för Tesla i USA dubblade denna fabrik världens produktionskapacitet för litiumbatterier. Priserna har sedan sjunkit till en tiondel på ett decennium.
Batterier används nu också i elnäten för stabilisering. I Södra Australien levererade Tesla ett batterisystem som sparade 40 miljoner dollar per år i stabiliseringskostnader, eftersom stora värmekraftverk inte längre behövde stå igång som reservkapacitet.
En annan förändring är att elektricitet nu används för att producera bränslen, vilket är motsatsen till 1900-talets energisystem. I Örnsköldsvik byggs en anläggning där elektricitet producerar metanol genom att göra vätgas av vatten och kombinera det med koldioxid från biobränsle. Metanolen ska säljas till internationell sjöfart.
Kina installerade 200 miljarder watt solenergi förra året, jämfört med en miljard watt kärnkraft. Landet bygger mer än två vindkraftverk per timme dygnet runt året om sedan 2005. USA, Japan och Indien följer efter, men Kina dominerar utbyggnaden.
Energikrisen 2022 berodde inte främst på höga bränslepriser. Huvudorsaken var att vattenkraften minskade med drygt 60 terawattimmar på grund av torka i södra Europa, och kärnkraften minskade med 118 terawattimmar, varav 80 terawattimmar i Frankrike. Frankrike gick från att vara världens största elexportör till att bli nettoimportör.
Sverige klarade sig bäst i Europa under krisen. Fjärrvärme gjorde att svenska hushåll inte behövde köpa gas för uppvärmning när gaspriset steg från 25 öre till 2 kronor per kilowattimme. Även Malmö hade lägre elektricitetspriser än alla andra elområden inom EU utanför Sverige. Sverige var nettoimportör bara 55 timmar under hela 2022.
Vad har det för betydelse
Prisutvecklingen kommer fortsätta nedåt i samma takt som uppväxlingen för solenergi och vindkraft sker globalt, vilket gör att fler sektorer kommer ersätta fossila bränslen med elektricitet. Batterier kommer användas för att stabilisera elnät och hantera effekttoppar, medan elektricitet kommer börja producera bränslen, till exempel för sjöfart och industri.
