Kina utvecklar vindkraft på 2000 meters höjd i stratosfären
Vad händer
Kontext
Systemet, som utvecklas av Beijing Lanyi Yunchuan Energy Technology, bygger på en helt annan princip än vanliga vindkraftverk. Istället för ett torn på marken lyfter en heliumballong flera turbiner till en höjd där vindarna är starkare och mer jämna. Elektriciteten skickas ner till marken genom en kabel som också håller systemet förankrat.
Under testet i januari producerade S2000 omkring 385 000 wattimmar elektricitet, ungefär lika mycket som ett svenskt hushåll använder på två veckor. Det är en blygsam mängd, men det viktiga är att elektriciteten matades in i det lokala elnätet. Det innebär att systemet klarar av att anpassa frekvens och spänning till elnätets krav, ett avgörande steg för att tekniken ska kunna användas på riktigt.
S2000 är konstruerat för att vid full drift kunna leverera upp till 3 miljoner watt. Men det finns inga offentliga data som visar att systemet kan köras länge eller hur mycket det faktiskt levererar över tid. Det befinner sig fortfarande i en testfas.
- Uppbyggnad: Till skillnad från drakliknande system som utnyttjar vindens lyftkraft håller S2000 sig uppe med hjälp av helium. Det gör styrningen enklare men ställer andra krav, bland annat på ballongens hållbarhet mot UV-ljus och temperaturskillnader, och på kabeln som måste tåla konstant belastning från vind.
- Luftrum: Att flyga ett kraftverk på 2 000 meters höjd innebär att systemet hamnar i samma luftrum som flygplan. En storskalig utbyggnad kräver samordning med luftfartsmyndigheter.
Företaget har tidigare testat mindre versioner. S500 producerade 50 000 watt på 500 meters höjd. S1000 nådde 100 000 watt på 1 000 meter. S1500, med tolv turbiner, flög för första gången i Xinjiang under 2025. Stegen mellan versionerna har tagits snabbt, bara tre månader mellan S500 och S1000.
Enligt företaget minskar tekniken materialkostnaderna med 40 procent och elkostnaden med 30 procent jämfört med vindkraftverk på torn. De siffrorna har dock inte verifierats av oberoende parter. De ekonomiska frågorna som återstår handlar om driftkostnader, heliumförsörjning, underhåll och hur elkostnaden över tid står sig mot vindkraft på marken och till havs.
Utvecklingen är en del av en kinesisk handlingsplan som sträcker sig till 2030 och som pekar ut vindkraft på hög höjd som ett strategiskt satsningsområde.
Vad har det för betydelse
Om tekniken visar sig hålla vid längre drift öppnar den för elproduktion på platser där det inte går att bygga vanliga vindkraftverk, exempelvis på öar, i katastrofområden eller i svårtillgänglig terräng. Systemet kan flyttas och sättas upp snabbt, vilket skiljer det från all befintlig infrastruktur för elproduktion. Steget från testflygning till elnät är taget. Frågan som återstår är om det håller över tid.