Kinas koldioxidutsläpp fortsätter minska
För snart ett år sedan, i maj 2025, rapporterade Carbon Brief att Kinas utsläpp börjat minska. Orsaken var massiva installationer av solenergi och vindkraft som började ersätta kolkraft. Igår presenterade samma forskare som skrev den första rapporten, Lauri Myllyvirta, en uppföljning som jag återger här.
Sedan mars 2024 har Kinas koldioxidutsläpp legat still eller minskat 21 månader i rad. Det är den längsta perioden utan utsläppsökning som inte samtidigt kopplats till en avmattning i ekonomin.
Siffrorna från 2025 visar att utsläppen minskade med 1 procent under årets sista tre månader jämfört med året innan. För hela 2025 blev minskningen 0,3 procent.
Solenergi och vindkraft tar över elproduktionen
Förklaringen är enkel: Kinas massiva satsning på solenergi och vindkraft fortsätter att accelerera. Under 2025 ökade elproduktionen från solenergi med 43 procent, från vindkraft med 14 procent och från kärnkraft med 8 procent. Tillsammans producerade dessa tre källor 530 tusen miljarder wattimmar (530 terawattimmar) extra elektricitet – mer än hela efterfrågeökningen på 520 tusen miljarder wattimmar.
Resultatet blev att kolkraften minskade med 1,9 procent trots att elförbrukningen fortsatte växa. Det är andra året i rad som elproduktion från solenergi och vindkraft växer snabbare än den totala efterfrågan. Den här trenden, som startade 2023, är huvudorsaken till att Kinas utsläpp har stabiliserats.
Lagring kan ersätta kol och gas
2025 markerade också en annan vändpunkt. För första gången växte kapaciteten för energilager snabbare än topplasten i elnätet. Medan topplasten bara ökade med 55 miljarder watt, växte lagringskapaciteten med 75 miljarder watt – främst i form av batterier.
Efterfrågan driver på behovet av ny kapacitet som kan slås på vid behov, vilket traditionellt har inneburit kol- och gaskraftverk. Under 2025 byggde Kina ut mer fossil elkapacitet än på ett decennium, och ytterligare 290 miljarder watt kolkraft är under byggnad.
Om lagringskapaciteten fortsätter växa i samma takt kan den börja ersätta behovet av ny fossil kapacitet. I januari beslutade myndigheterna att energilager ska få samma ekonomiska stöd som tidigare bara kolkraft, gaskraft och pumpkraft fått. Det skapar incitament för ännu snabbare utbyggnad.
Samtidigt visar siffrorna att solenergianläggningar och vindkraftverk inte utnyttjas fullt ut. Produktionen har inte ökat lika snabbt som kapaciteten, vilket tyder på att anläggningar stängs av eftersom elnätet är överbelastat. Om dessa flaskhalsar kan lösas kommer befintliga anläggningar kunna producera mer elektricitet utan att någon ny kapacitet byggs.
De flesta sektorer minskar
Bilden är tydlig i nästan alla delar av ekonomin.
- Utsläppen från transportsektorn minskade med 3 procent.
- Cement- och byggmaterialindustrin, som tidigare var en stor utsläppskälla, minskade sina utsläpp med 7 procent.
- Metallindustrin minskade med 3 procent.
- Elsektorns utsläpp sjönk med 1,5 procent trots växande efterfrågan.
Kolanvändningen där minskade med 1,7 procent medan gasanvändningen ökade med 6 procent. I andra industrier och för uppvärmning minskade kolanvändningen med 3 procent.
Kemiindustrin ett undantag
Kemiindustrin sticker ut. Där ökade utsläppen med 12 procent under 2025, drivet av kraftigt ökad användning av både kol och olja. Kolanvändningen steg med 15 procent, oljeanvändningen med 10 procent.
Kemikalieindustrin står för 13 procent av Kinas totala utsläpp, men ökningstakten är så hög att den får stor påverkan. Utan kemiindustrins ökning hade Kinas totala utsläpp minskat med 2 procent istället för 0,3 procent.
Bakom ökningen ligger en snabb utbyggnad av anläggningar som framställer kemikalier från kol istället för olja. Dessa anläggningar är bara lönsamma när kolet är betydligt billigare än råolja. De befintliga anläggningarna producerar främst högvärdiga kemikalier som olefiner och aromater, som används för att tillverka plast.
Men planerna för framtiden handlar om att bygga anläggningar som producerar oljeprodukter och syntetisk gas för energiändamål. Dessa produkter konkurrerar direkt med elektrifiering och elproduktion från solenergi och vindkraft, vilket gör dem känsligare för prisförändringar på olja och gas.
Om dessa utbyggnadsplaner får stöd i nästa femårsplan, som publiceras i mars, kommer ha stor påverkan på Kinas framtida utsläppsutveckling.
Utsläppen kan öka igen
Trots 21 månader av stillastående eller minskande utsläpp har de faktiskt inte minskat särskilt mycket från toppnivån i början av 2024. En liten uppgång skulle kunna pressa upp dem över det tidigare rekordet igen.
Kinas officiella planer siktar på att utsläppen ska nå sin topp ”före 2030” – vilket innebär att de kan öka igen innan de når sin slutliga topp. En förklaring från kommunistpartiets centralkommitté, publicerad av statliga nyhetsbyrån Xinhua, säger att kolanvändningen ska ”nå sin topp och hamna i ett platåläge” från 2027.
De mål som satts hittills räcker inte
För att uppfylla sina åtaganden under Parisavtalet behöver Kina minska sin koldioxidintensitet – utsläpp per producerad enhet BNP – med 65 procent från 2005 års nivåer till 2030. Det kräver att utsläppen 2030 ligger på eller under nivåerna från 2025.
Under 2020-2025 minskade koldioxidintensiteten med 12 procent, långt under målet på 18 procent för perioden. För att nå 65-procentsmålet till 2030 behöver intensiteten minska med omkring 23 procent de kommande fem åren.
Energimyndigheten NDRC har satt ett mål om att solenergi och vindkraft ska stå för ”omkring 30 procent” av elproduktionen 2030, upp från omkring 22 procent 2025. Om efterfrågan växer i den takt som State Grid prognosticerar, 5,6 procent per år, skulle det lämna utrymme för fossilbaserad elproduktion att växa med 3 procent per år fram till 2030.
En sådan ökning skulle innebära att Kina missar sina Parismål för 2030.För att möta den förväntade ökningen i elefterfrågan utan att öka produktionen från fossila bränslen skulle andelen solenergi och vindkraft behöva nå 37 procent 2030.
Målsättningar och planer är en sak, verkligheten en annan
De senaste åren har utbyggnaden av solenergi och vindkraft överträffat regeringens mål med bred marginal. I början av februari prognosticerade branschorganisationen China Electricity Council att solenergi- och vindkraftskapaciteten skulle öka med mer än 300 miljarder watt under 2026 – långt över regeringens mål om ”över 200 miljarder watt”.
Solenergi och vindkraft driver ekonomisk tillväxt och investeringar. Det kan ge beslutsfattare skäl att fortsätta utbyggnaden i hög takt även om centrala mål skulle tillåta en lägre takt. Provinser och statliga företag kan höja sina mål i femårsplanerna, som de gjorde 2022.
Inget tyder på att Kinas produktion av solpaneler, batterier och vindturbiner saktar av. Tvärtom utvecklas marknaden i samma hisnande takt som tidigare år. Det talar för att landets utsläpp kommer fortsätta minska, sannolikt i ännu högre takt.