Sverige bränner sopor för värme och elektricitet – och fossilplasten driver upp klimatutsläppen

Dela inlägget

Vad händer

Sverige är ett av världens mest avancerade länder på avfallshantering: mindre än 1 procent deponeras, och förbränning ger elektricitet och värme till miljoner hushåll. Men plast i avfallet gör förbränningen till ett av de största klimatproblemen i den svenska energisektorn.

Kontext

Sverige har 34 kraftvärmeverk för avfall som levererar elektricitet till 780000 hushåll och värme till 1,45 miljoner hushåll. Anläggningarna stod 2024 för ungefär 10 procent av landets elproduktion och 25 procent av fjärrvärmen. Det svenska systemet bygger på decennier av investering i återvinning, förbränningsförbud mot deponering och effektiv avfallshantering – ett system många europeiska länder ser som en förebild.

Systemet skadar naturen

Avfallsförbränning stod 2023 för ungefär 80 procent av utsläppen från el- och fjärrvärmesektorn, totalt runt 3 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Mer än 90 procent av dessa utsläpp kommer från plast – tillverkad av olja och fossilgas. Hälften av plastens totala klimatutsläpp uppstår vid förbränningen, inte vid tillverkningen.

Sverige genererar drygt 1,7 miljoner ton plastavfall per år. Av detta återvinns bara 8 procent, medan 74 procent förbränns. Landet importerar dessutom stora mängder avfall från andra länder – 2024 rörde det sig om 3,86 miljoner ton, framför allt från Storbritannien, Norge och Italien. Svenska energibolag tar betalt för att ta emot och bränna avfallet, och tjänade runt 1 miljard kronor på detta 2022.

Förbränning är bättre än deponering – men inte utan kostnad

Jämfört med deponering är förbränning ur klimatsynpunkt klart bättre. Deponier producerar metangas, som under en 20-årsperiod är minst 84 gånger kraftigare som växthusgas än koldioxid. Idag hamnar 40 procent av världens avfall på okontrollerade soptippar. Sverige har i stort eliminerat det problemet.

Utveckling av metoder för avfallshantering

Men förbränning är inte en lösning på sikt. Naturvårdsverket pekar på två nödvändiga åtgärder för att Sverige ska nå målet om nettoutsläpp nära noll till 2045.

  • Ersätta fossilbaserad plast med biobaserad eller återvunnen plast
  • Minska den totala mängden plast som hamnar i förbränning

Sveriges återvinningsgrad för kommunalt avfall ligger på 37 procent. EU:s mål är 65 procent till 2035. Tack vare ökad återvinning och avfallsminskning har mängden avfall att bränna minskat – kraftvärmens produktion från avfall har sjunkit med 8 procent.

Vad har det för betydelse

Sverige har byggt ett fungerande system – avfall hålls borta från deponier och producerar elektricitet och värme. Men problemet sitter i plasten. Lyckas Sverige fasa ut fossilplasten ur avfallsströmmarna och öka återvinningen kan samma infrastruktur fortsätta leverera värme och elektricitet till svenska hushåll, men med en bråkdel av dagens utsläpp. Paradoxalt nog är framgången med återvinning också slutet för avfallsförbränningens affärsmodell – mindre avfall ger mindre energi.

Källor

You may also like