IEA: Kolanvändningen har nått sin topp – solenergi och vindkraft tar över

Dela inlägget

Vad händer

Internationella energirådet IEA bedömer att den globala efterfrågan på kol har nått en platå och väntas minska fram till 2030, trängt undan av solenergi, vindkraft, kärnkraft och fossilgas.

Kontext

Kolanvändningen ökade med 0,5 procent under 2025 till rekordhöga 8,85 miljarder ton, men IEA ser det som en tillfällig puckel. Enligt myndighetens årliga kolrapport, Coal 2025, väntas efterfrågan sjunka tillbaka till 2023 års nivå vid decenniets slut. Nedgången drivs av elsektorn, som står för två tredjedelar av all kolanvändning. Där väntas koleldad elproduktion börja minska från 2026 och framåt.

Fri energi växer snabbare än elanvändningen ökar. IEA räknar med att elproduktion från fri energi ökar med ungefär tusen miljarder wattimmar per år fram till 2030 – lika mycket som hela Japans årliga elanvändning. Solenergi står ensamt för mer än hälften av den ökningen.
Fri energi och kärnkraft väntas stå för hälften av världens elektricitet år 2030. Redan 2025 producerade solenergi, vindkraft, vattenkraft och andra fria källor mer elektricitet än kol, för första gången.

Kina

Kina använder mer kol än resten av världen tillsammans och avgör därför kolets framtid. Kinas kolanvändning låg still under 2025 jämfört med året innan, och landets regering siktar på att nå en topp i kolförbrukningen före 2030. Kina bygger samtidigt ut fri energi i en takt utan motstycke – landets solenergikapacitet överträffar alla andra länder med stor marginal.

Indien

I Indien minskade koleldad elproduktion under 2025 efter en ovanligt kraftig monsun som sänkte elanvändningen och ökade vattenkraften. Men IEA räknar med att Indiens kolanvändning ökar igen med i snitt tre procent per år fram till 2030, den största absoluta ökningen bland alla länder.

EU

I EU minskade kolanvändningen bara marginellt under 2025, efter flera år med tvåsiffriga nedgångar. Det berodde på att vindkraft och vattenkraft producerade mindre elektricitet under första halvåret. Framåt väntas kolet fortsätta minska i EU.

USA

I USA bröts en femtonårig nedåtgående trend under 2025 då kolanvändningen ökade med åtta procent. Högre priser på fossilgas och politiskt stöd som bromsade nedläggningen av kolkraftverk drev ökningen. Trots det passerade fossilgas kol som USA:s största källa till elektricitet under samma år.

IEA:s senaste World Energy Outlook bekräftar bilden. Kostnaderna för solenergi, vindkraft och batterier har sjunkit med 70–90 procent sedan 2010, och ytterligare sänkningar på 10–40 procent väntas till 2035. Solenergi väntas nästan fyrdubblas till 2035 och vindkraft nästan tredubblas under samma period.

Samtidigt pressas kolgruvornas lönsamhet av låga internationella priser. Vinstmarginalerna krymper och prisutvecklingen väntas fortsätta i samma riktning fram till 2030 när stigande utsläppskostnader urholkar kolets konkurrenskraft ytterligare.

IEA bedömer att en långvarig ökning av kolanvändningen är osannolik. Myndigheten pekar på två strukturella trender som talar emot det: den snabba utbyggnaden av fri energi i elsektorn och Kinas förändrade ekonomiska modell, som rör sig bort från det kolindustriella mönstret.

Vad har det för betydelse

Kolets platå markerar en vändpunkt. Det som länge såg ut som ett beroende som inte gick att bryta – framför allt i Kina och Indien – utmanas av att solenergi och vindkraft blivit billigare och snabbare att bygga ut. Om IEA:s bedömning stämmer innebär det att den globala elproduktionen kan växa kraftigt utan att utsläppen följer med, och att fri energi successivt tar den roll som kol haft i ett halvt sekel.

Källor