Vad händer
Kontext
En energigemenskap är en grupp – till exempel bostadsrättsföreningar, kommuner eller små företag – som går ihop för att producera, lagra och dela elektricitet. Syftet är inte att maximera vinst utan att skapa nytta för medlemmarna och det lokala elsystemet. Det kan vara ett alternativ för den som inte har möjlighet att installera egna solpaneler, som lägenhetsboende.
EU införde begreppet redan 2019 som en del av sin uppväxlingspolitik och har uppskattningsvis 9 000 energigemenskaper, med flest i Tyskland, Österrike och Nederländerna. I Sverige finns omkring 200, men de flesta befinner sig fortfarande i pilotfas.
Energigemenskapen är organisationsformen. Energidelning är aktiviteten – att fördela elektricitet mellan deltagarna. Elektricitet kan delas på två huvudsakliga sätt. Vid virtuell delning används det vanliga elnätet och produktion och användning kvittas administrativt – inget nytt nät behöver byggas. Vid kompletterande nät dras egna kablar mellan fastigheterna, men anslutningen till det ordinarie nätet behålls. Den elektricitet som delas i ett kompletterande nät undantas från vissa avgifter eftersom den inte passerar mätaren. Virtuell delning saknar motsvarande lättnader – där betalar medlemmarna full avgift.
Energigemenskaper kan ge flera nyttor för elsystemet. Gemensam styrning av solpaneler, batterilager och elanvändning kan minska effekttoppar mot elnätet, vilket frigör kapacitet för nya anslutningar och minskar behovet av nätutbyggnad. Forskning visar att kollektiv styrning av batterilager ger större effekt än individuell, eftersom enskilda hushålls toppar sällan sammanfaller med elnätets. Kortare avstånd mellan produktion och användning minskar dessutom nätförluster. Men nyttorna uppstår inte automatiskt – energigemenskaper kan också innebära inlåsningseffekter kring teknikval och ökad resursanvändning om kompletterande nät byggs.
Lagförslaget: ett första steg utan starka incitament
I februari 2026 presenterade regeringen ett lagförslag som för första gången ger energidelning en juridisk ram i Sverige. Förslaget väntas träda i kraft 1 januari 2027. Elektricitet ska kunna delas inom samma elområde, och en ny roll – organisatör av energidelning – ska hantera rapporteringen. Den som tar emot delad elektricitet slipper elhandlarens påslag, men nätavgifter, elskatt och moms påverkas inte. Förslaget innehåller också en social dimension: offentliga aktörer som delar elektricitet får inte neka utsatta kunder att delta.
Branschorganisationen Svensk Solenergi välkomnar förslaget men kritiserar att det saknar incitament för lokal delning. Lokal delning skulle kunna minska belastningen på elnäten, men inga sådana fördelar ingår. Förslaget har mött kritik för att vara den minsta möjliga implementeringen av EU:s direktiv. I Sverige finns heller inga direkt utformade incitament för energigemenskaper i övrigt, till skillnad från flera andra EU-länder.
- Egenanvänd elektricitet från solpaneler under 500 miljoner watt är skattebefriad – det gäller även kompletterande nät. Virtuell delning saknar motsvarande skattelättnad.
- Österrike har infört reducerade nätavgifter för lokal energidelning – Sverige har ingen liknande modell.
- Energimyndigheten beviljade under 2025 stöd till 19 forskningsprojekt inom energigemenskaper och energidelning.
Svenska pilotprojekt visar vad som är möjligt
I Tamarinden i Örebro delar omkring 800 bostäder elektricitet via ett kompletterande likströmsnät med solpaneler och batterier. I Hammarby Sjöstad i Stockholm samarbetar tio bostadsrättsföreningar med cirka 1 000 lägenheter kring virtuell delning – men avsaknaden av ekonomiska incitament har gjort att de själva föreslagit en modell med lägre skatt och nätavgifter. I Lund har EnergyNet kopplat samman fastigheter med ett kompletterande nät och elväxlare som kan begränsa effekten mot elnätet, vilket gör det möjligt att installera solpaneler på fastigheter som tidigare nekats av elnätsägaren. En större pilot med 270 lägenheter inleds 2026.
Vad har det för betydelse
Energigemenskaper kan göra elsystemet mer flexibelt och ge fler tillgång till lokal elektricitet från solenergi och batterilager. Men frågan är om Sverige kommer att behandla dem som ett undantag – eller aktivt skapa regler som tar tillvara den nytta de kan bidra med. Lagförslaget är ett första steg, men utan starkare incitament riskerar utvecklingen att gå långsammare än i övriga Europa.