Vad händer
Kontext
Sedan USA och Israel attackerade Iran den 28 februari har sjöfarten genom Hormuzsundet i praktiken upphört. Omkring en femtedel av världens olja och fossilgas passerar normalt genom det smala sundet. Oljepriset har stigit över 100 dollar per fat för första gången på fyra år, och IEA har släppt 400 miljoner fat från sina nödreserver – den största samordnade insatsen sedan organisationen bildades 1974.
Rubriker om att kol gör comeback följer ett bekant mönster. Under gasskrisen 2021–2022 – när Ryssland strypte leveranserna till Europa och bränslepriserna sköt i höjden – dominerade liknande rubriker. Washington Post skrev om Tyskland som startade gamla kolkraftverk. New York Times varnade för att krisen kunde driva länder tillbaka till kol.
Kolökningen var kortvarig, solenergins ökning var bestående. Data från Ember visar att elproduktionen från kol i EU sjönk från runt 850 tusen miljarder wattimmar runt 2007 till cirka 250 tusen miljarder wattimmar 2025 – och den tillfälliga kolökningen 2021–2022 syns knappt i den långsiktiga trenden. Under samma period steg elproduktionen från solenergi i EU från nära noll till ungefär 370 tusen miljarder wattimmar – mer än vad kolet producerar i dag.
Globalt var gasskrisen 2021–2022 startskottet för solenergins och elbilens stora genombrott, enligt Lauri Myllyvirta vid Centre for Research on Energy and Clean Air (CREA). Det berodde på flera samverkande faktorer:
- fallande kostnader,
- ökad tillverkningskapacitet från Kina, och
- en fossilkris som gav extra fart åt uppväxlingen.
CREA:s data visar att Kina installerade runt 320 miljarder watt ny solenergikapacitet under 2025, medan resten av världen lade till ytterligare cirka 200 miljarder watt – tillsammans mer än tio gånger så mycket som för bara tio år sedan. Försäljningen av elbilar passerade 17 miljoner globalt under 2024, enligt IEA.
Hormuzkrisens effekt på kol skiljer sig från gasskrisen på ett avgörande sätt. Krisen gör inte bara olja och fossilgas dyrare – den gör även kol dyrare, eftersom transportkostnaderna stiger. Det innebär att kol inte får samma tillfälliga fördel som under 2021–2022. Solenergi och vindkraft, som redan är billigare än fossila bränslen i de flesta marknader, blir ännu mer fördelaktiga i jämförelse.
- Det här är den första fossilkrisen där solenergi, vindkraft och batterilagring redan finns tillgängliga i stor skala och är ekonomiskt konkurrenskraftiga. De behöver inte byggas upp från grunden.
- Bränslebyte mellan kol och gas är ett nollsummespel inom en krympande fossilmarknad. Det som spelar roll på lång sikt är den strukturella ökningen av solenergi och vindkraft, inte tillfälliga skiften mellan olika fossila bränslen.
- Få konsumenter i världen skyddas från stigande bränslepriser. Bara ungefär var åttonde person lever i ett land som subventionerar drivmedelspriser tillräckligt för att dämpa prischocken. Att vara oljeexportör skyddar sällan medborgarna – det beror helt på hur industrin är organiserad och beskattad.
Flera länder agerar redan. Sydkorea snabbar på återstarten av kärnreaktorer och överväger att starta kolkraftverk, men landets president har samtidigt krävt snabbare uppväxling till solenergi och vindkraft. EU-kommissionens ordförande har sagt att prioriteten är att snabba på utbyggnaden av fri energi. Sju EU-länders energiministrar har gemensamt krävt ökade investeringar i elproduktion från solenergi och vindkraft.
Vad har det för betydelse
Varje fossil kris följer samma mönster: en kort chock, rubriker om kolkraftverkens återkomst, och sedan en snabbare uppväxling till solenergi, vindkraft och batterilagring. Skillnaden den här gången är att solenergi redan producerar mer elektricitet än kol i EU. Länder som bygger ut sin elproduktion från solenergi och vindkraft skyddar sina medborgare från framtida prischocker – medan de som förblir beroende av importerade fossila bränslen fortsätter att vara sårbara varje gång världspolitiken förändras.
Källor
- Lauri Myllyvirta: Lots of questions and muddled thinking about whether the impending fossil fuel crisis will benefit coal.
- Lauri Myllyvirta: Very few consumers in the world, maybe 1 in 8, are shielded from the rise in gasoline&diesel prices
- Globalpetrolprices.com: Fuel market regulations around the world