Vad händer
Kontext
CCCs rapport är den första fullständiga samhällsekonomiska analysen av Storbritanniens klimatmål, som innebär nollutsläpp till 2050. Den jämför kostnaden för att investera i elektricitet från fri energi, elbilar och värmepumpar med vinsterna från lägre bränslekostnader, renare luft och undvikna klimatskador.
Nettokostnaden motsvarar 0,2 procent av BNP per år i genomsnitt fram till 2050 – ungefär 50 miljarder kronor per år. Det är en bråkdel av vad den brittiska regeringen la på energistöd under gaskrisen 2022–2023, mer än 500 miljarder kronor på ett år.
Från 2029 väntas vinsterna överstiga kostnaderna varje år. Det totala nettovärdet av uppväxlingen beräknas till omkring 20 000 miljarder kronor fram till 2050. Varje pund som investeras ger tillbaka mellan 2,2 och 4,1 pund i samhällsnytta.
Hälften av all energi som används i dag går till spillo
Det brittiska systemet drivs till stor del av olja och gas, som har stora omvandlingsförluster. Nästan hälften av energiinnehållet i fossilgas försvinner vid förbränning i kraftverk. I ett elektrifierat system halveras energiförlusterna, vilket sparar hushållen motsvarande runt 13 000 kronor per år.
- Elbilar använder ungefär en fjärdedel av energin jämfört med en bensinbil för samma sträcka.
- Värmepumpar är tre till fyra gånger effektivare än gaspannor.
Dessa effektivitetsvinster driver ner driftskostnaderna allt mer ju fler fossila tekniker som byts ut mot elektriska.
Den mest avgörande ekonomiska vinsten är dock undvikna klimatskador. CCC värderar den till mellan 500 och 1 650 miljarder kronor om året fram till 2050. Extremväder, översvämningar och värmeböljor drabbar redan brittiska hushåll och företag. Utan minskade utsläpp väntas dessa skador öka kraftigt.
En prischock på olja och gas drabbar ett fossilt system mycket hårdare
Rapporten modellerar vad som händer om en gaskris liknande den efter Rysslands invasion av Ukraina inträffar igen, den här gången år 2040.
- Utan uppväxling stiger brittiska hushållsräkningar med 59 procent.
- Med uppväxlingen stiger de bara 4 procent, eftersom elsystemet vid det laget till stor del drivs av vindkraft och solenergi med nära noll bränslekostnad.
Den totala samhällskostnaden för en enda sådan prischock – för hushåll, företag och staten – är lika stor som hela nettokostnaden för uppväxlingen under samtliga år fram till 2050. En enda gaskris kostar alltså lika mycket som hela klimatuppväxlingen.
CCC har också testat vad som händer om teknik som havsbaserad vindkraft, elnät, värmepumpar och elbilar blir dyrare än beräknat. I samtliga scenarier fortsätter vinsterna att överstiga kostnaderna. Nettokostnaden landar mellan 0 och 0,5 procent av BNP per år, oavsett vilket scenario som testas.
Rapporten publiceras under en period av stigande olje- och gaspriser efter att USA och Israel angrep Iran, vilket utlöste kaos på internationella energimarknader.
Vad har det för betydelse
Rapporten ger en tydlig bild av priset för passivitet gentemot utsläpp. Länder som fortsätter att vara beroende av olja och gas utsätter sig för upprepade ekonomiska chocker som slår mot hushåll och offentliga finanser. Länder som elektrifierar sina ekonomier med solenergi, vindkraft och batterilagring bygger däremot en ekonomi som är billigare att driva, friare från geopolitiska risker och ger hälsovinster genom renare luft och varmare bostäder.