Stora industri- och kommersiella tak kan fyrdubbla Sveriges elproduktion från solenergi

Vad händer

En ny rapport från Becquerel Sweden visar att drygt 12 000 byggnader i Sverige har tak som är tillräckligt stora för solenergianläggningar på minst en halv miljon watt. Deras samlade elproduktion kan uppgå till 18 terawattimmar per år – mer än fyra gånger så mycket som alla Sveriges solpaneler producerade under 2024.

Kontext

Rapporten, framtagen på uppdrag av Svensk Solenergi, kartlägger alla byggnader i Sverige med hjälp av Lantmäteriets data. Totalt finns cirka 9,4 miljoner byggnader med en sammanlagd takyta på drygt en miljard kvadratmeter. Efter att olämpliga tak sorterats bort – för små, felriktade eller redan bebyggda med solpaneler – återstår 706 miljoner kvadratmeter som kan användas för solpaneler.

12 000 byggnader är tillräckligt stora för solenergianläggningar på minst en halv miljon watt. Det är den gräns där energiskatten på egenanvänd elektricitet från solenergi slår till. Anläggningar under gränsen betalar ingen energiskatt, men över gränsen beskattas varje kilowattimme – även om elektriciteten aldrig lämnar fastigheten. Skattesatsen är planerad till 36 öre per kilowattimme 2026.

Industri- och kommersiella byggnader dominerar potentialen. Industribyggnaderna ensamma står för 52 av de 85 miljoner kvadratmeter takyta som är tillräckligt stor, och deras simulerade elproduktion motsvarar runt 11 000 miljarder wattimmar (11 terawattimmar) per år. Kommersiella byggnader bidrar med ytterligare 4000 miljarder wattimmar. Tillsammans kan dessa byggnader producera lika mycket elektricitet som tio procent av Sveriges totala elanvändning.

Rapporten räknar på tre scenarier under de kommande tio åren, beroende på hur stor andel av den tillgängliga takytan som byggs ut med solpaneler:

• 8 procent utbyggnad: cirka 3 600 årsanställningar och en årlig skattebefrielse på drygt 500 miljoner kronor
• 15 procent utbyggnad: cirka 6 750 årsanställningar och en årlig skattebefrielse på knappt en miljard kronor
• 25 procent utbyggnad: cirka 11 250 årsanställningar och en årlig skattebefrielse på 1,6 miljarder kronor

Beräkningarna utgår från att all producerad elektricitet används på plats. I praktiken kommer en del att säljas till nätet, vilket minskar den faktiska skattebefrielsen.

Ett eventuellt skattebortfall väntas delvis kompenseras av skatteintäkter från de nya jobben. Vid full utbyggnad av alla identifierade takytor uppskattar rapporten att de nya installationerna kan ge cirka 12 miljarder kronor i direkta skatteintäkter, och upp till 14 miljarder kronor om momseffekter räknas in.

En genomgång av regelverken i 15 EU-länder visar att de flesta helt har avskaffat energiskatten på egenanvänd elektricitet från solenergi. Bara fyra av de granskade länderna har kvarstående skatt: Sverige, Estland, Finland och Frankrike. Sverige har den högsta skattenivån i jämförelsen och saknar undantag för elektricitet som används inom den egna fastigheten. Länder som Tyskland, Nederländerna och Österrike har infört full befrielse utan invändningar från EU-kommissionen.

Vad har det för betydelse

Det handlar om byggnader som redan finns – lagerhallar, fabriker, köpcentrum – där taken i dag står outnyttjade. För företag som använder mycket elektricitet under dagtid kan det innebära lägre elkostnader och mindre beroende av importerad elektricitet, samtidigt som installationerna skapar arbetstillfällen runt om i landet.

Källor

• Svensk Solenergi: Solpotential på stora tak
• Bildkälla: storskalig solenergi på hustak