Vad händer
Kontext
Xi kallade Kinas tidiga satsning på solenergi och vindkraft för ”framsynt” i ett tal som sändes av statliga CCTV. Samtidigt beskrev han kolkraften som en grund i elsystemet som ska finnas kvar i en stödjande roll. Kina ska hålla fast vid en ren utveckling med låga koldioxidutsläpp, sa han.
Bakgrunden är att Hormuzsundet, där 20–25 procent av världshandeln med olja och gas passerar, har stängts till följd av USAs och Israels krig mot Iran. Kina importerade 35 procent av sin primärenergi från Persiska viken 2024, till en kostnad av 413 miljarder dollar. Analytiker menar dock att Kina är bättre rustat än grannländer som Japan och Sydkorea, bland annat tack vare strategiska oljereserver på 1,3 miljarder fat och en elproduktion som i allt högre grad bygger på fri energi.
Kina har redan mer kapacitet i solenergi och vindkraft än i kolkraft. För två år sedan passerade den samlade kapaciteten i solenergianläggningar och vindkraftsparker kolkraftverkens kapacitet. I mitten av förra året stod Kina för tre fjärdedelar av alla solenergianläggningar och vindkraftsparker under byggnation i världen.
Den kanske mest påtagliga satsningen handlar om elnätet. Kinas två statliga nätoperatörer – State Grid och China Southern Power Grid – planerar att spendera sammanlagt fem tusen miljarder yuan, motsvarande ungefär 6 800 miljarder kronor, på elnätet under de kommande fem åren. Pengarna ska bygga ett så kallat supernät som transporterar elektricitet från solenergi och vindkraft i Kinas västra regioner till industriområdena i öster.
Finansieringen sker genom obligationer i rekordomfattning. State Grid har blivit Kinas största företagsemittent och gav under 2025 ut obligationer för 754 miljarder yuan – nästan tre gånger mer än året innan. Genomsnittsräntan hittills i år ligger på 1,7 procent, den lägsta nivån någonsin. Investeringarna visar att elsystemet gått från att vara en långsiktig ambition till ett akut verktyg för ekonomisk trygghet.
Utmaningar finns. Kinas överföringskapacitet och batterilager utnyttjas inte fullt ut, och det är oklart hur nätoperatörerna ska betala tillbaka sina rekordstora skulder om effektiviteten inte förbättras. Fitch Ratings bedömer dock att de statliga nätföretagen har starka balansräkningar med utrymme för mer upplåning.
Samtidigt började bygget av världens största vattenkraftsdamm förra året på östra Tibetanska högplatån. I veckan inleddes också bygget av ett solvärmekraftverk på 4 550 meters höjd i Tibet.
Vad har det för betydelse
Kinas elnätsutbyggnad är ett storskaligt exempel på hur fri energi förändrar geopolitiken. Ett land som kan producera sin elektricitet från sol och vind är mindre sårbart för krig och leveransstörningar i motsats till länder som är beroende av importerad olja och gas.