Hormuzkrisens dominoeffekt: gasplaner överges från Vietnam till Nya Zeeland

Dela inlägget

Vad händer

Kriget i Mellanöstern och stängningen av Hormuzsundet driver upp priserna på fossilgas och gör planerade gasinvesteringar olönsamma. Från Vietnam till Nya Zeeland skrotas eller skjuts gasprojekt upp – och ersätts av solenergi, vindkraft och batterilager.

Kontext

Fossilgaspriserna i Asien har stigit med 85 procent sedan kriget i Iran inleddes den 28 februari. Hormuzsundet, som normalt transporterar en femtedel av världens fossilgasleveranser, är i praktiken stängt. Skador på anläggningar i Qatar har slagit ut 12,8 miljoner ton fossilgas per år, med reparationstider på tre till fem år. Kombinationen gör att den ekonomiska kalkylen för nya gasinvesteringar snabbt faller samman.

I Vietnam har Vingroup, landets största företag, meddelat regeringen att man vill skrota planen på att bygga landets största gaskraftverk – ett projekt på 4 800 miljoner watt som redan hade hunnit långt, med turbinleverantören GE Vernova utsedd. Vingroup vill istället satsa på ett hybridprojekt med solenergi, vindkraft och batterilager till en uppskattad kostnad av 25 miljarder dollar. Företaget pekar på att kraftverket i full drift skulle behöva importera ungefär fem miljoner ton fossilgas per år till en kostnad av 3,5–3,8 miljarder dollar – en tung belastning för landets valutareserver.

I Kina har Sinopec stoppat två projekt, bland annat en utbyggnad av en fossilgasterminal i Tianjin, och omfördelat 8 miljarder yuan (drygt 10 miljarder kronor) till andra investeringar.

I Nya Zeeland planerade regeringen en fossilgasterminal i Taranaki för att hantera torra år då vattenkraften inte räcker till. Men premiärminister Christopher Luxon sade att projektet bara blir verklighet om kalkylen håller – och med gaspriser som fördubblats är det alltmer tveksamt. Enligt New Zealand Herald överväger ministrar att frysa eller helt skrota planen. Chefen för elbolaget Genesis kallade projektet en osannolik satsning.

Parallellt rusar européer att köpa solpaneler, värmepumpar och elbilar. I Storbritannien ökade försäljningen av värmepumpar med 51 procent och solpaneler med 54 procent under de tre första veckorna i mars jämfört med månaden före. I Tyskland rapporterar solenergiföretaget Enpal att förfrågningarna ökat med 30 procent sedan kriget började. Försäljningen av begagnade elbilar har nästan fördubblats hos franska Aramisauto, och i Norge säljer begagnade elbilar bättre än dieselbilar.

Frankrike tar ett steg längre. Premiärminister Sébastien Lecornu presenterade den 10 april en plan för att fördubbla statligt stöd till elektrifiering till 10 miljarder euro per år fram till 2030. Målet är att vända landets energianvändning från 60 procent fossila bränslen till 60 procent fossilfri elektricitet. Pengarna ska bland annat gå till en miljon nya värmepumpar per år, stopp för gaseldade pannor i nybyggen och subventioner för ellastbilar på upp till 100 000 euro per fordon. Lecornu vägrade sänka bränsleskatterna och sade att det bara gynnar oljeexporterande länder.

Vad har det för betydelse

Det som händer visar hur snabbt fossilgasens ekonomi kan förändras. Många av dessa projekt var redan svåra att räkna hem mot solenergi och batterilager före kriget – prisuppgången tvingar företag och regeringar att göra kalkylen på allvar. När länder som Frankrike och Vietnam samtidigt riktar om investeringar mot elektrifiering och fri energi, accelererar uppväxlingen av hela samhällen bort från importerat bränsle och mot elektricitet som produceras på hemmaplan.

Källor

Vad händer

Kontext

Vad har det för betydelse

Källor

Lämna ett svar Avbryt svar