Vad händer
Kontext
Världens datacentraler använde sammanlagt 485 terawattimmar elektricitet under 2025 – ungefär 1,5 procent av all elektricitet som producerades globalt. Av den mängden stod AI-inriktade datacentraler för 155 terawattimmar, runt en tredjedel. Resten gick till övrig digital infrastruktur som streaming, banktjänster och sökmotorer.
Elförbrukningen är ojämnt fördelad geografiskt
USA sticker ut: landets datacentraler använder 5 procent av landets totala elproduktion. I Europa ligger snittet på 1,6 procent, men Irland är ett extremfall där datacentralerna tar mer än 20 procent av landets elektricitet. Resten av världen – Mellanöstern, Afrika, Syd- och Centralamerika – ligger långt under genomsnittet.
IEA räknar med att elanvändningen för datacentraler fördubblas till runt 945 terawattimmar år 2030, vilket motsvarar ungefär 3 procent av världens elproduktion. Den ökningen drivs framför allt av AI. I USA väntas datacentralerna stå för nästan hälften av den totala ökningen i elanvändning fram till 2030 – i Europa för ungefär 18 procent.
Vad kostar en enskild fråga till en AI-chatbot?
En vanlig textfråga till ChatGPT eller Google Gemini använder ungefär 0,3 watttimmar elektricitet. Det motsvarar tio sekunders mikrovågning. Ställer du hundra frågor på en dag är det totalt ungefär 30 watttimmar – ungefär vad en genomsnittlig amerikansk hushållsanvändare gör av på drygt en minut.
Det ändras om man använder mer avancerade AI-verktyg. Så kallade agentiska uppgifter – där AI:n planerar, tar beslut och kör flera steg i följd – kan kosta 50 watttimmar eller mer per uppgift. Någon som använder sådana verktyg intensivt under flera timmar om dagen kan alltså använda 2–3 kilowattimmar per dag, ungefär lika mycket som en torktumblare på en omgång.
Var tar resten av elen vägen?
Här finns en öppen fråga i rapporten. Om tio miljarder textfrågor ställs globalt varje dag – ungefär lika många som antalet Google-sökningar – och varje fråga kostar 1 watttimme, ger det 3,65 terawattimmar per år. Men AI-datacentralerna använde 155 terawattimmar under 2025. Textfrågorna förklarar alltså bara en liten del. Resten går förmodligen till modellträning, bild- och videogenerering samt den mer osynliga AI-användning som sker i bakgrunden: i sökmotorer, på sociala medier, i reklamlösningar och i företagssystem. Bolagen redovisar inte hur deras datakapacitet faktiskt används, så det är svårt att säga exakt.
Vad har det för betydelse
AI-användning för den enskilde är inte ett stort elavtryck – men infrastrukturen bakom växer snabbt och koncentreras till ett fåtal elnät. Det skapar lokala utmaningar för elsystem som redan är under press. Den kommande ökningen i efterfrågan gör det viktigare hur datacentralerna försörjs med elektricitet: byggd på fri energi eller på fossilgas avgör om AI-boomen driver på uppväxlingen eller bromsar den.
