Vad händer
Kontext
Den vanligaste metoden för att jämföra olika sätt att producera elektricitet kallas LCOE och mäter kostnaden för en enhet producerad elektricitet från en specifik teknologi. Den fångar inte att olika teknologier ställer olika krav på det omgivande elsystemet. Vindkraft och solpaneler producerar när det blåser och solen lyser och kombineras med lagring eller flexibel användning. Kärnkraft kräver reservkraft och har begränsad förmåga att följa efterfrågan i timme för timme.
Den nya metoden, SLCOE (system-baserad LCOE), lägger till de kostnader som uppstår när teknologin integreras i ett verkligt elsystem: överkapacitet, batterilagring, vätgaslager, reservkraft och utbyggd överföring. Studien använder Danmark som fallstudie och jämför två systemtyper – dagens system där elektriciteten i huvudsak används till traditionell elförbrukning, och ett framtida klimatneutralt system där värme, industri och transport också drivs med elektricitet.
I det framtida klimatneutrala systemet hamnar den billigaste kombinationen – havsbaserad vindkraft och solpaneler – på en total systemkostnad runt 46 euro per miljon wattimmar. Kärnkraften ligger på omkring 100 euro per miljon wattimmar i samma system. Skillnaden förklaras främst av sektorkoppling: när elektriciteten också driver värmepumpar, elektrolysörer för vätgas och elbilar, finns det fler sätt att använda elektricitet flexibelt och billigare lagringsformer än stora batterier.
I dagens elsystem, utan den breda elektrifieringen, är systemkostnaderna höga för alla teknologier när de står ensamma. Kärnkraft hamnar då på cirka 141 euro per miljon wattimmar och solpaneler som ensam källa på cirka 565 euro per miljon wattimmar. Inget enskilt kraftslag fungerar bra som ensam lösning – kostnaden minskar kraftigt när teknologier kombineras.
Studien testar slutsatsen mot olika kostnadsantaganden, bland annat 50 procent högre investeringskostnader för vindkraft och solpaneler för att spegla prisökningar efter 2022. Kärnkraft ingår inte i den billigaste lösningen i något av de testade scenarierna. Forskarna har dessutom uteslutit kostnaden för slutförvar av kärnavfall samt den kostnad som följer av att kärnkraftsbygget tar längre tid än utbyggnad av vindkraft och solenergi. Räknas dessa med växer kostnadsskillnaden ytterligare.
För länder med svagare vindresurser – delar av södra Europa, Mellanöstern och Indien – pekar medförfattaren Christian Breyer från finska LUT University på att kombinationen solpaneler och batterilagring tar samma roll som havsbaserad vindkraft och solpaneler i Danmark. Bilden är alltså densamma globalt, även om den exakta tekniska kombinationen skiftar med lokala förutsättningar.
Vad har det för betydelse
Att jämföra elproduktion enbart på produktionskostnad missar att framtidens elsystem hänger ihop med värme, transport och industri. När den kopplingen räknas in blir solenergi och vindkraft tillsammans med flexibel användning av elektricitet inte bara billigare än kärnkraft – skillnaden växer. Stora investeringar i kärnkraft i länder med tillgängliga vind- och solresurser riskerar därmed att låsa in dyrare elektricitet under decennier framåt.
