Elanvändningen i USA väntas öka med 78 procent fram till 2050, driven av datacenters, industri och elektrifiering av transporter och uppvärmning. Elnätet, vars infrastruktur till stor del byggdes på 1960- och 70-talen, är dåligt rustat för den ökningen. Elbolagens investeringsplaner pekar mot mer än 1 400 miljarder dollar i nät- och gasinfrastruktur fram till 2030 – kostnader som till stor del hamnar på hushållens räkningar. Ungefär var sjätte hushåll ligger i dag efter med sina elräkningar.
Rapporten ”Homegrown Energy” lägger fram ett alternativ: i stället för att låta hushållen betala för centraliserade nätutbyggnader kan rätt utformad politik göra hushållen själva till en del av infrastrukturen. Sex reformer beräknas frigöra besparingar på i snitt 26 000 dollar per hem under dess livstid, och sammanlagt 1 500 miljarder dollar i hela landet.
Tillståndsprocesserna är ett stort hinder
Tillståndsprocesser, besiktningar och nätanslutning – så kallade mjuka kostnader – svarar för mellan 64 och 78 procent av den totala installationskostnaden för solenergi och batterilagring i USA. En typisk installation kostar ungefär fyra dollar per watt i USA; i jämförbara länder kostar samma installation en dollar per watt eller mindre. Skillnaden beror inte på hårdvaran utan på byråkratin. Enbart en reform av dessa processer beräknas göra uppgradering prisvärd för ytterligare 14 miljoner hushåll, med genomsnittliga livstidsbesparingar på 9 300 dollar per hem. New Jersey, Virginia och Minnesota har redan infört automatiserade tillståndsprocesser för solinstallationer.
Datacenter kan bidra till sina grannars uppgradering
Datacenters väntas lägga till mer än 100 miljarder watt ny elefterfrågan i USA till 2030 – ungefär lika mycket som 70 miljoner hem förbrukar. De sju största teknikbolagen undertecknade ett löfte om att betala för sin egen elförsörjning, men löftet saknar bindande mekanismer. Rapporten visar att om en del av dessa bolags investeringar i stället riktades mot hushållsnära resurser – solpaneler, batterier och värmepumpar – skulle ytterligare 19 miljoner hushåll kunna genomföra uppgraderingen. Distribuerade resurser av det slaget beräknas även sänka datacentrens egna systemkostnader med 20–40 procent.
Minnesota har redan stiftat lag om att stora datacenters ska betala avgifter på 2–5 miljoner dollar per år till program för effektivisering av hushåll. Liknande lagstiftning diskuteras i Illinois och Washington. I Minnesota pågår dessutom förhandlingar om ett avtal där Google finansierar en 50 miljoner dollar stor utbyggnad av distribuerade batterier via elnätsbolaget Xcel Energy.
Virtuella kraftverk kan ersätta gasdrift
Ett virtuellt kraftverk sammankopplar via mjukvara ett stort antal hem med solpaneler, batterier och smarta apparater så att de tillsammans kan agera som ett enda kraftverk. Hemägare och företag som deltar får ersättning för att de bidrar till att balansera elnätet under tider med hög belastning, vilket minskar behovet av att bygga ny elproduktionskapacitet. USA har i dag ungefär 37,5 miljarder watt anslutna till sådana program. Om kapaciteten byggs ut till 80–160 miljarder watt till 2030 beräknas nätets kostnader minska med 10 miljarder dollar per år, enligt det amerikanska energidepartementet.
Hushåll som deltar i sådana program i Kalifornien tjänar 500–1 000 dollar per år. I Massachusetts kan batteriägare få ersättning på upp till 275 dollar per miljoner watt och säsong.
Kalifornien illustrerar vad som redan är möjligt. Batterier installerade under de senaste tre åren levererar under kvällstimmarna upp till 40 procent av vad som behövs vid dagens högsta belastning – en kapacitet som motsvarar tolv nya kärnkraftverk. Delstaten använder 61 procent mindre fossilgas för elproduktion jämfört med för tre år sedan.
Gasinfrastrukturen binder upp pengar i onödan
Gasbolag investerar varje år miljarder dollar i att underhålla och bygga ut gasledningsnätet, med kostnaderna inbakade i kundernas taxor och bundna i 30–50 år. Rapporten visar att om gasbolagen i stället täckte 40 procent av uppgraderingskostnaderna för hushåll som värms med gas, skulle ytterligare 20 miljoner hushåll kunna göra uppgraderingen – med genomsnittliga livstidsbesparingar på 6 700 dollar per hem. Massachusetts, Colorado, New York och Washington har redan infört krav på att gasbolag måste utvärdera alternativ till rörbyten innan de beviljas kostnadstäckning.
Rapporten utmanar ett grundläggande antagande i det amerikanska energisystemet: att hushållen är passiva konsumenter vars roll är att betala räkningarna. Om hushållen i stället behandlas som infrastruktur kan investeringar som i dag går till centraliserade nät flöda direkt till hem och kvarter, med snabbare och mer synliga resultat. Det öppnar för ett elnät där miljontals hem med solpaneler och batterier tillsammans täcker toppbelastningen, minskar behovet av ny fossildrift och håller nere kostnader för alla.
Källor
- The Crucial Years: Uncanny Speed
- Latitude Media: How home electrification could bolster the grid — and save households money
- Pew: Distributed Energy Can Unleash the Resilient, Affordable Grid of the Future
- Rewiring America: Rewiring America releases “Homegrown Energy” blueprint to lower costs for 96 percent of eligible US households
- Bildkälla: PowerPro Plumbing