Vad händer
Kontext
Pengarna ska finansiera världens första anläggning för serietillverkning av modulära vindkraftstorn i trä. Fabriken byggs i den tidigare Saab-fabriken i Trollhättan och väntas nå full kapacitet 2031. EU-bidraget täcker upp till 60 procent av projektkostnaden. Resterande 40 procent ska Modvion resa i etapper, och bolaget pekar på EU:s beslut som ett tungt argument — projektet valdes ut som ett av 61 bland 359 sökande.
Tornen byggs av laminerad faner, så kallat LVL, och kan resas upp till 200 meters höjd. De är konstruerade för turbiner på minst sex miljoner watt. Under fabrikens första tio år väntas omkring 1 500 torn rulla ut, vilket enligt bolagets beräkningar kan undvika utsläpp motsvarande 18 miljoner ton koldioxidekvivalenter.
Turbinerna på dessa torn väntas tillsammans producera cirka 29 terawattimmar elektricitet per år. Det motsvarar elförbrukningen hos 7,3 miljoner hushåll i EU, och ligger nära Sveriges totala vindkraftsproduktion under ett normalår (omkring 35 terawattimmar 2024).
Resan har tagit tid. Modvion grundades 2016 i Göteborg, och det första tornet — cirka 150 meter högt — restes utanför Skara 2023. Sedan dess har bolaget tagit in kapital från bland andra det chilenska skogsbolaget CMPC. Sverige väntas inte bli den primära marknaden. Tyskland står i fokus, där landbaserad vindkraft byggdes ut mest i Europa under 2025 och fler satsningar är aviserade.
– Detta bidragsavtal med Europeiska innovationsfonden är ett historiskt ögonblick för Modvion och för vindenergibranschen i stort, säger Maria-Lina Hedlund, vd för Modvion.
Vad har det för betydelse
Trätornen knyter ihop två stora europeiska industrier — skogsbruk och vindkraft — och öppnar för att vindkraftens egna utsläpp från ståltillverkning kan sänkas avsevärt. Om fabriken levererar enligt plan får Europa en inhemsk leverantör av en komponent som annars domineras av importerat stål.