Vad händer
Kontext
Siffrorna kommer från en kartläggning som branschorganisationen Green Power Sweden gjort av 168 ärenden hos landets samtliga 21 regionstyrelser. Av dessa har 130 godkänts, 28 väntar fortfarande på beslut och tio har fått avslag. Kartläggningen omfattar inte mindre hushållsbatterier, fordonsbatterier eller batterier i industri- och kommersiella fastigheter, så den verkliga utbyggnaden är större än så.
De godkända parkerna har en sammanlagd effekt på drygt 5 miljarder watt. Det är lika mycket effekt som tre till fyra stora kärnkraftsreaktorer och mer än tre gånger Stockholms stads effektbehov på 1,5 miljarder watt. Lagringskapaciteten uppgår till 10 miljarder wattimmar. Om batterierna laddas upp och ur ungefär 1,5 gånger per dygn kan de tillsammans leverera drygt 5 terawattimmar elektricitet under ett år – ungefär lika mycket som hushållselen i en miljon villor.
Uppväxlingen går allt snabbare. Andelen ärenden som godkänns har ökat från 43 procent 2022 till runt 80 procent de senaste åren, och både antalet ansökningar och storleken på parkerna ökar. En genomsnittlig park har en effekt på 55 miljoner watt, medan de största når 200 miljoner watt. Lagringstiden ligger på mellan en och fyra timmar.
Geografiskt är spridningen tydlig. Flest godkända parker finns i Västra Götaland, följt av Skåne, Halland och Västerbotten. Ungefär hälften av kapaciteten ligger i elområde 3 och cirka 30 procent i elområde 4 – alltså i de södra delarna av landet, där behovet av elektricitet är som störst.
Batterierna fyller flera funktioner i elsystemet:
- De jämnar ut elektricitet från solenergi och vindkraft genom att ladda när produktionen är hög och leverera när den minskar.
- De avlastar elnätet och minskar behovet av dyr nätutbyggnad.
- De kapar effekttoppar och utnyttjar prisskillnader över dygnet, vilket sänker kostnaderna för elanvändare.
Sverige är en del av en snabb internationell utbyggnad. Den totala batterikapaciteten i Europa väntas nå runt 90 miljarder wattimmar under 2025, och globalt omkring 700 miljarder wattimmar, där Kina står för merparten. Den europeiska branschorganisationen SolarPower Europe har räknat ut att batterilagring kan sänka EU:s systemkostnader med 1 600 miljarder kronor till år 2040 och minska koldioxidutsläppen med 555 miljoner ton – mer än tio gånger Sveriges årliga utsläpp. Organisationen föreslår att EU sätter ett mål om att batterikapaciteten ska motsvara 15 procent av den installerade kapaciteten för solenergi och vindkraft.
Vad har det för betydelse
Batterilagring gör det möjligt att ta tillvara mer av den elektricitet från solenergi och vindkraft som annars skulle gå förlorad när produktionen överstiger behovet. Med fler parker på plats kan elsystemet bli flexiblare, behovet av att bygga ut elnätet minska och prisskillnaderna över dygnet jämnas ut – till nytta för både hushåll och företag.