Vad händer
Kontext
Under 2025 byggde Kina ut 315 miljarder watt solenergi, mer än hälften av all ny solenergi i världen. Året innan var siffran 277 miljarder watt. För att sätta det i perspektiv: Sveriges hela elsystem har en samlad effekt på omkring 45 miljarder watt. Kina byggde alltså ut motsvarande ungefär sju gånger Sveriges totala elproduktion i solenergi, på ett enda år.
I år ser bilden annorlunda ut. I mars föll de nya installationerna med 56 procent jämfört med samma månad året innan, till 9 miljarder watt. I april landade utbyggnaden på 10 miljarder watt, ett fall med 79 procent. Även dessa lägre månadssiffror motsvarar dock ungefär en femtedel av Sveriges samlade elproduktion.
Inbromsningen var väntad. Tidigare drevs utbyggnaden av kraftigt politiskt stöd, bland annat ett fast pris som garanterade intäkter för producenterna. I februari 2025 meddelade regeringen att nya projekt för solenergi och vindkraft i stället ska finansieras genom ett system med ett fast ”lösenpris”. Det priset har hittills legat långt under de tidigare garanterade nivåerna. Övriga projekt måste själva förhandla fram avtal på den öppna marknaden.
Det nya systemet skapade en rusning att bygga klart projekt innan brytpunkten i juni 2025, för att hinna omfattas av de gamla reglerna. Det syns tydligt i siffrorna:
- April 2025: 45 miljarder watt
- Maj 2025: 93 miljarder watt
- Juni 2025: 14 miljarder watt
Utbyggnaden ökade också kraftigt i december både 2024 och 2025, när utvecklare skyndade sig att möta tidsfrister i landets femårsplan.
Vissa rapporter har förklarat fallet med att efterfrågan på solenergi i Kina minskar. Det är en grov förenkling. David Fishman, expert vid energikonsultföretaget Lantau Group, pekar i stället på att utvecklare och banker fortfarande försöker lista ut hur projekt ska finansieras och byggas utan garanterade intäkter från staten. Yang Biqing, energianalytiker vid tankesmedjan Ember, gör samma bedömning: det nya systemet har skapat större osäkerhet, samtidigt som konkurrensen är hård och branschen pressas mot färre och större aktörer.
Regeringen har satt ett mål om 200 miljarder watt ny solenergi och vindkraft under 2026. Fishman bedömer att det blir svårt men inte omöjligt: omkring 120 miljarder watt solenergi plus 80 miljarder watt vindkraft skulle kunna räcka. Branschorganisationen China Photovoltaic Industry Association är mer optimistisk och spår 180–240 miljarder watt ny solenergi. Få tror dock att takten från 2025 kommer att upprepas. Enligt Yang handlar Kinas solenergi inte längre om att bygga ut mer kapacitet, utan om att få in den befintliga elproduktionen i elnätet.
Samtidigt fortsätter den kommersiella exporten starkt. I april 2026 exporterade Kina nära 1,2 miljoner ton solpaneler, en ökning med 60 procent jämfört med året innan. Efterfrågan är hög i Europa, Asien och Afrika, delvis driven av stigande energipriser i spåren av konflikten mellan Iran och USA. I Filippinerna beskriver en analytiker läget så här: folk vill ha solenergi, och de vill ha den genast.
Vad har det för betydelse
Inbromsningen är inte ett steg tillbaka utan ett tecken på att solenergin mognar och börjar stå på egna ben i ett marknadsstyrt prissystem, där den redan är billigare än kol. För resten av världen betyder den fortsatt höga exporten att billiga kinesiska solpaneler snabbar på utbyggnaden på flera kontinenter, vilket kan ge hushåll och kommersiella aktörer tillgång till fri energi snabbare än väntat.
Källor
- Carbon Brief: Why China’s solar boom is slowing down
- David Fishman: This is a Structured Transition, Not Turmoil: Responding to The Economist’s Coverage of China’s Solar Sector
- Carbon Brief: China’s CO2 climbs 2% in early 2026 due to ‘wasted’ wind and solar
- Reuters: China’s solar exports jump 60% on the year in April
- Bildkälla: Xinhua