Vad händer
Kontext
2025 blev första året då de globala installationerna passerade 100 miljarder watt på tolv månader, en ökning med 48 procent från året innan. Utbyggnaden breder ut sig över världen. Kina stod för drygt hälften, USA för 16 procent. Storbritannien, som stängde sitt sista kolkraftverk 2024, fördubblade sina installationer till 2,6 miljarder watt. I södra Afrika femdubblades de till 4,3 miljarder watt, och Saudiarabien klev fram som ny större marknad.
Drivkraften är fallande priser. Ett stort nätbatteri kostade över 1 100 dollar per kilowattimme 2019. I dag ligger priset på omkring 430 dollar. Litiumjonbatterier kostar mer än 90 procent mindre än för femton år sedan. Batterilagringen närmar sig därmed solenergin i installerad effekt: för tio år sedan installerades 56 miljarder watt solpaneler för varje miljard watt batterilagring, under 2025 var förhållandet 6 till 1, och under 2026 väntas det krympa till 4 till 1.
Australien visar vad utbyggnaden betyder när den får fäste på allvar. Landet lagrar mer batterikapacitet per invånare än något annat – 2,14 miljarder wattimmar per miljon invånare, mer än dubbelt så mycket som tvåan Saudiarabien och ungefär åtta gånger Sveriges nivå. USA och Kina, som installerar mest i absoluta tal, hamnar långt efter när man räknar per invånare.
Batterierna tar över gasens roll på kvällen
Tidigare tändes gaseldade kraftverk när efterfrågan på elektricitet steg under kvällstimmarna, vilket drev upp priset varje dag. Batterier som laddats med billig elektricitet från solenergi mitt på dagen gör allt mer av det jobbet i stället. I Australien minskade den gaseldade elproduktionen med 24 procent under tre sommarmånader jämfört med året innan. Under det första kvartalet 2026 var batteriernas andel av elnätet på östkusten tre gånger så stor som ett år tidigare, och elpriset föll 12 procent.
Utbyggnaden sker på två nivåer samtidigt:
- Stora nätbatterier: under 2025 anslöts mer kapacitet till det australiska elnätet än under de åtta föregående åren tillsammans.
- Hembatterier: mer än 415 000 installerades på ett år, ungefär ett för var tjugofemte hus, drivet av ett federalt stöd som täcker upp till 30 procent av kostnaden.
Effekten blir snart konkret för hushållen. Från den 1 juli får hushåll i tre delstater tre timmars gratis elektricitet mitt på dagen, genom ett frivilligt system kallat Solar Sharer. Tanken är att flytta elanvändning – varmvatten, pooler, luftkonditionering och laddning av elbilar – till de timmar då solpanelerna producerar mer elektricitet än elnätet kan ta emot. Globalt väntas batteriinstallationerna fortsätta uppåt: 158 miljarder watt under 2026 och över 200 miljarder watt om året mot slutet av decenniet.
Vad har det för betydelse
Batterilagringen löser den utmaning som länge använts som argument mot solenergi och vindkraft – att elproduktionen varierar. Australien visar var det leder: när dagens billiga elektricitet lagras till kvällen försvinner de pristoppar som gasen länge satte, och gratis elektricitet mitt på dagen blir en logisk följd snarare än en gåva. Det är en utveckling andra länder kan vänta sig när batterierna byggs ut i samma takt.
Källor
- Canary: The world is installing grid batteries at a blistering pace
- Financial Review: How batteries transformed Australia’s power grid (in one year)
- Clean Technica: Battery Storage Boom Brings Free Electricity To Australia
- The Conversation: Three hours of free power a day sounds good – but is Australia’s scheme fair?
- Bildkälla: Arevon