Vad händer
Kontext
Investeringsbesluten i fri energi tog fart igen efter en period av avvaktande hållning på marknaden. Tre delar sticker ut under kvartalet:
- Vindkraft: beslut om 189 miljoner watt, mot 29 miljoner watt under hela 2025. Det motsvarar hushållselen i omkring 100 000 villor.
- Solenergi: beslut om 120 miljoner watt – landets största solenergianläggning hittills när den tas i drift.
- Batterilager: över 400 miljoner watt under konstruktion, som väntas bli klara de närmaste åren.
Batterilager kompletterar den varierande produktionen från vindkraft och solenergi genom att spara elektricitet till andra delar av dygnet. Solenergi har redan i dag några av de lägsta produktionskostnaderna i elsystemet, och tillsammans med lager ökar fördelarna.
Besluten att investera är fler, men den faktiska utbyggnaden ligger kvar på en låg nivå. Under kvartalet sattes bara omkring 175 miljoner watt vindkraft i drift. Energimyndighetens scenarier pekar mot ett behov av att bygga ungefär 1,8 miljarder watt vindkraft per år för att möta framtidens elbehov. Utbyggnaden fortsätter fram till 2028 på tidigare beslut, men i en långsammare takt än toppåren 2022–2023. Utöver det som byggs finns över 1,6 miljarder watt i aviserade projekt som skulle kunna vara i drift före 2030 om marknadsförutsättningarna förbättras.
Vindkraften är ojämnt fördelad i landet och har främst byggts i norr, där det är glesare befolkat och tillståndsprocesserna går lättare. Län med mer installerad vindkraft tenderar att ha högre självförsörjning och lägre elpriser.
Vindkraft, solenergi och batterilager stod tillsammans för cirka en fjärdedel av Sveriges elproduktion under kvartalet. Elpriserna var samtidigt höga i hela Europa, vilket förklaras av geopolitisk oro kring olja och gas via Hormuzsundet samt ett kallt och vindsvagt kvartal med låg tillrinning i vattenmagasinen. Gas tenderar att sätta marginalpriset i Europa, vilket gör att elpriserna stiger när utbudet sjunker.
Vad har det för betydelse
När fler investeringsbeslut tas inom vindkraft och solenergi byggs grunden för en elförsörjning med lägre produktionskostnader, vilket på sikt kan dämpa elpriserna och stärka industrins konkurrenskraft. Men gapet mellan beslut och faktisk utbyggnad visar att en bredare uppväxling kräver långsiktiga och förutsägbara villkor – annars riskerar takten att bli för låg för den elektrifiering som väntar.