Vad händer
Kontext
Under 2000-talets första år ökade utsläppen med mer än 2 procent per år. Sedan 2013 har ökningen i stort sett upphört. Idag ligger utsläppen bara omkring 3 procent högre än för tolv år sedan. Det är en tydlig skillnad mot den branta kurva som gällde innan.
En stor del av förklaringen ligger i pengarna. Investeringarna i fri energi har stigit kraftigt på kort tid:
- Från omkring 600 miljarder dollar 2020 till cirka 2 300 miljarder dollar 2025.
- Mindre skogsskövling i länder som Brasilien har också dragit ner utsläppen.
Klimatforskaren Zeke Hausfather har räknat på vad som hade hänt om utsläppen fortsatt öka i samma takt som under 2000-talet. Resultatet: halten koldioxid i luften hade legat omkring 8 miljondelar (ppm) högre än den gör idag. I mätningarna syns skillnaden tydligt. Den uppmätta halten ligger på 431 ppm, mot 439 ppm i det tänkta scenariot utan utplaning.
Av den undvikna ökningen kommer ungefär 78 procent från lägre utsläpp ur kol, olja och gas, och 22 procent från mindre skogsskövling.
En sak är viktig att förstå: halten koldioxid i luften fortsätter att stiga även när utsläppen står stilla. Ungefär hälften av all koldioxid som släpps ut stannar kvar i atmosfären i minst hundra år, och en femtedel i mer än tiotusen år. Så länge vi släpper ut mer än haven och växtligheten hinner ta upp, fortsätter halten uppåt. Skillnaden är att kurvan nu lutar rakt uppåt i stället för att kröka sig allt brantare. Utsläppen ligger fortfarande på över 40 miljarder ton per år.
Vad har det för betydelse
Att utsläppen slutat öka visar att uppväxlingen till fri energi redan bromsar uppvärmningen, även om luftens koldioxidhalt ännu inte vänt nedåt. När solenergi och vindkraft fortsätter växa och fossila bränslen trängs undan, börjar kurvan så småningom kunna luta nedåt i stället för uppåt. Den graf som ofta delas för att hävda att inget förändras döljer alltså en verklig vändning.