Vad händer
Kontext
BloombergNEF släppte sin årliga New Energy Outlook den 19 maj 2026. Slutsatsen: den globala bilden har ändrats kraftigt sedan föregående år, mycket på grund av krisen i Mellanöstern i mars 2026. Länder som lutar sig mot olja och gas från Persiska viken såg sina elkostnader stiga och risken för brist öka. Det blev det tredje energichocken på ett decennium, efter pandemin och kriget i Ukraina.
Reaktionen pekar åt ett håll. När länder vill minska sitt beroende av importerade bränslen bygger de solenergi, vindkraft och batterilagring i stället.
Solenergin har växlats upp snabbt. De årliga installationerna ökade nära nio gånger om på tio år, från 75 miljarder watt 2016 till 655 miljarder watt 2025. Solenergi ligger redan i nivå med kärnkraft och vindkraft som världens näst största fossilfria källa till elektricitet. Med dagens byggtakt blir solenergi den största fossilfria källan inom några år, och 2032 den största källan över huvud taget.
Batterilagring rör sig ännu snabbare. Priserna faller fortare än BloombergNEF räknade med, eftersom batterier blivit en standardvara som tillverkas i stor skala. Lagringskapaciteten väntas öka 17 gånger om, från 223 miljarder watt 2025 till 3 800 miljarder watt 2050. Takten skiljer sig åt mellan länder: i Kalifornien har över 260 000 hushåll installerat batterier sedan 2020, och i Australien har fler än 400 000 hembatterier kopplats in bara sedan juli 2025.
Bakom ökningen ligger en värld som drar allt mer elektricitet. Den globala elanvändningen har mer än fördubblats sedan år 2000 och väntas öka ytterligare 29 procent till 2035. Drivkrafterna är elbilar, växande befolkning och datacenter. Datacentren använde 500 terawattimmar 2025, knappt två procent av all elektricitet i världen, och den siffran väntas mer än fördubblas till 2050.
BloombergNEF beskriver det som början på en elektricitetsledd tid. Elektricitet väntas täcka två tredjedelar av all ny efterfrågan på energi de kommande 24 åren. Tidpunkten då elektricitet blir den vanligaste energibäraren skiljer sig åt:
- Kina passerade gränsen redan 2023. Där minskar kolet snabbt i elproduktionen, från omkring 54 procent 2025 till 19 procent 2035.
- Indien når punkten 2041, Europa 2043 och USA 2047.
För de fossila bränslena pekar kurvorna nedåt på sikt. Kolet kan få en kort uppgång i några länder av rädsla för brist, men det minskar till hälften av dagens nivå i elproduktionen till 2050. Oljeefterfrågan väntas toppa runt 2029 och därefter falla, främst för att vägtransporterna elektrifieras. Gasanvändningen ökar däremot en tid, driven av bland annat datacenter.
Vad har det för betydelse
När elektricitet blir ryggraden i energisystemet blir säkerheten en fråga om vad ett land självt kan bygga, inte vad det måste köpa in. Ett land med solpaneler, vindkraft och batterier kan möta en prischock i ett oljeland med betydligt mindre påverkan på hushåll och industri. Det förskjuter makten från dem som äger bränslet till dem som bygger anläggningarna.