Nu tar jag paus för semester, puh! Återkommer i augusti. För den nyfikne finns alla 2 716 inlägg här och drygt 170 nyhetsbrev här. Glad sommar!

Kategorier
Elektricitet Fossila bränslen Fri energi Investering Kapacitet Kol, olja och gas Solenergi Statistik Tillverkning Uppväxling

Färre nya solpaneler installeras 2026 än 2025 — men den totala mängden ökar ändå

Dela inlägget

Vad händer

BloombergNEF räknar med att världen sätter upp färre nya solpaneler under 2026 än under 2025. Det vore första gången på tjugo år som det ökade antalet nya paneler per år minskar.

Kontext

Prognosen presenterades av BloombergNEF:s solanalytiker Jenny Chase på solenergimässan SNEC i Shanghai. Orsaken till nedgången är att Kina, världens största marknad, sätter upp paneler i lägre takt än året innan. Eftersom Kina står för en så stor del räcker det för att dra ner hela världens siffra.

Att takten sjunker betyder inte att solenergin minskar. En solpanel fungerar inte som en oljekälla. När mer olja säljs har mer olja pumpats upp och förbränts. När en solpanel väl sitter uppe producerar den elektricitet i tjugo till trettio år framåt. Varje ny panel läggs till en växande bas. Att takten saktar in betyder bara att basen växer något långsammare — inte att den krymper.

Bakom den lägre takten ligger solenergins egen framgång. När mycket elektricitet från solenergi når elnätet samtidigt faller priserna, ibland under noll. I Spanien registrerades 800 timmar med noll- eller minuspris under 2025. Under första kvartalet 2026 satte landet nytt rekord med 397 timmar med minuspris — på väg att överträffa hela 2025 års 555 timmar, och mer än en tredjedel av alla dagsljustimmar under kvartalet. Sju europeiska länder fick fler noll- och minuspristimmar 2025 än året innan.

Krigen i Ukraina och Mellanöstern påverkar solenergin bara indirekt. De slår mot olja och gas. Olja står för 2,6 procent av världens elproduktion, enligt IEA. När världens största anläggning för flytande fossilgas i Qatar slogs ut av iranska robotar steg priset en kort tid, för att sedan falla tillbaka till 2025 års nivå.

Det som väntas dra solenergin uppåt igen är framför allt tre krafter.

  • Batterilagring, som jämnar ut dygnskurvan och fångar upp överskottet mitt på dagen.
  • Datacenter, vars elbehov väntas mer än fördubblas till 1 114 terawattimmar till 2035 — 3,6 procent av världens elektricitet.
  • Elbilar, där efterfrågan i Europa ökade med 24 procent i april jämfört med året innan.

Batterierna är den närmaste drivkraften. Under 2025 installerades batterier för 307 miljarder wattimmar i världen, en ökning med 48 procent. För 2026 väntas 459 miljarder wattimmar, en ökning med 41 procent. I Kalifornien har batterierna redan börjat bromsa prisfallet på dagtid. Samtidigt är mängden liten i förhållande till solenergin: 459 miljarder wattimmar räcker bara till ungefär 43 minuter av full effekt från de 640 miljarder watt nya solpaneler som väntas samma år.

På längre sikt ser BloombergNEF en stor ökning framför sig. Världen passerade nyligen 3 000 miljarder watt solpaneler totalt. I bolagets scenario för nettonollutsläpp kan mängden nå drygt tio gånger så mycket till 2050. I den försiktigaste modellen når solenergin drygt 30 procent av världens elektricitet det året, medan kolet minskar mot omkring 10 procent. Chase räknar med att solenergin och batterierna byggs ut snabbare än så, eftersom båda historiskt slagit prognoserna.

Vad har det för betydelse

Rubrikerna handlar om takten, men den verkliga förändringen sker i det tysta: varje panel som redan sitter uppe levererar elektricitet i decennier framåt. När elektriciteten mitt på dagen blir så billig att priset faller under noll flyttas frågan från att bygga fler paneler till att ta vara på överskottet. Då blir batterier, elbilar och flexibel elanvändning de delar av samhället som avgör hur mycket av den fria energin vi faktiskt använder.

Källor

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *