Vad händer
Kontext
Finland har tagit ett avgörande steg mot att helt fasa ut kol som bränsle för el- och värmeproduktion. I Helsingfors avslutades kolkapitlet med stängningen av Salmisaari, ett kolkraftverk med ett hundraårigt arv.
Detta markerar slutet på en epok för Helsingfors och nästan hela Finland, där kolens andel av elektriciteten har sjunkit från 23 procent år 2003 till under 1 procent.
Samtidigt har vindkraften byggts ut snabbt:
- Under 2023 installerades mer än 400 nya vindkraftverk.
- Finland har haft en av de snabbaste utbyggnadstakterna i Europa de senaste fem åren.
- Vindkraften täcker nu 25 procent av landets elektricitet.
För att ersätta den värme som tidigare genererades av kol används värmepumpar som drivs med elektricitet från vindkraft, storskaliga värmelager där överskottsvärme lagras för senare användning och så återvinns spillvärme från dataservrar och industri i fjärrvärmenätet.
Fjärrvärmesystemet i Helsingfors har på bara några år börjat ställas om från bränslebaserad till elbaserad värmeproduktion. Nya projekt bygger på cirkulära lösningar, där värme flyttas, lagras och återanvänds utan att tillföra nya bränslen.
Den tekniska omställningen stöds av ny forskning, bland annat en studie i Energy (mars 2025), som visar att kombinationen av vindkraft, värmelager och värmepumpar är både tekniskt genomförbar och ekonomiskt konkurrenskraftig i nordiska städer.
Vad har det för betydelse
I ett kvarter i Helsingfors märks förändringen i vardagen: värmen i elementen kan komma från vinden på natten, lagras i berggrunden och användas på morgonen. Ingen rök stiger längre från skorstenarna vid Salmisaari. Luftkvaliteten förbättras, bullret minskar, och nya arbetsplatser skapas kring digital styrning och service av värmepumpar och lagringssystem.
För kommuner i Sverige visar exemplet att det är fullt möjligt att ersätta kol och fossil gas i fjärrvärme med eldrivna, cirkulära lösningar – i synnerhet där det finns tillgång till fri elektricitet från vind och solenergi.
