Vad händer
Kontext
I sydvästra Tyskland, i delstaten Baden-Württemberg, genomför Fraunhoferinstitutet för solenergisystem (ISE) ett fälttest som kombinerar fruktodling med solenergi. Projektet fokuserar på agrivoltaik, där solpaneler installeras ovanpå befintliga strukturer som redan används för att skydda grödor mot regn, hagel och sol. Målet är att producera elektricitet utan att påverka jordbrukets primära funktion.
Testanläggningen har byggts över hallon- och blåbärsodlingar i Ortenaukreis och använder vädertäckningar som redan är etablerade i kommersiell fruktproduktion. Genom att ersätta en del av plasttaket med genomskinliga eller delvis genomskinliga solpaneler kan både solljus och elektricitet släppas igenom på ett kontrollerat sätt.
Projektet, som kallas “Agri PV Blueberry”, drivs tillsammans med lokala fruktodlare och forskare från flera tyska institut. Man undersöker bland annat:
- Hur mycket elektricitet som produceras av olika typer av paneler.
- Hur mycket ljus som släpps igenom till växterna under olika väderförhållanden.
- Hur grödorna påverkas i tillväxt och kvalitet.
- Hur installationen påverkar mikroklimatet, till exempel temperatur och luftfuktighet under täckningen.
En poäng med projektet är att utveckla agrivoltaik så den inte kräver nya ställningar, markarbeten eller förändringar i odlingen, vilket gör tekniken lättare att skala upp. Solpanelerna är också placerade på ett sätt som skyddar frukten mot väder och samtidigt producerar elektricitet.
Vad har det för betydelse
Den här lösningen visar hur jordbrukare i små och medelstora skala kan bidra till elproduktionen utan att ge upp odlingsyta. För en fruktodlare i Sverige, som redan använder väderskydd, kan detta innebära:
- Lägre elkostnader för kylrum och bevattning.
- En ny inkomstkälla genom att sälja överskottsproduktion av elektricitet.
- Mindre påverkan på grödorna tack vare kontrollerad skuggning och minskat regntryck.
För samhället kan det skapa mer lokal och decentraliserad elproduktion, integrerad i landskapet utan att kräva nya markytor. Det bidrar också till mer cirkulära system, där varje kvadratmeter odlingsyta har fler funktioner.
