Vad händer
Kontext
Utvecklingen sker samtidigt som Finland genomför en bred omställning av sin elproduktion, driven av industrins ökande behov av prisvärd och cirkulär elektricitet. Solenergin kompletterar vindkraften och har potential att leverera stora mängder elektricitet när vindkraften är svag. Tre huvudförslag har lagts fram för att accelerera utbyggnaden.
- Nationellt solenergiprogram. Integrerat i industristrategin och ledd av arbets- och näringsministeriet. Programmet ska ge målbild och konkreta åtgärder.
- Lägre fastighetsskatt. Samma nivå som för vindkraft, vilket förbättrar investeringsklimatet utan behov av subventioner.
- Förenklade tillståndsprocesser. Genom att använda befintliga regelverk och planeringsbedömningar ska byggstart ske inom två till tre år.
Flera nya anläggningar är redan i drift eller under byggnation. Energibolaget Helen har färdigställt en solpark i Kyrkslätt på tio megawatt och bygger nu ytterligare en i Kalanti på 206 megawatt. Solenergin i Finland producerar mest under våren och sommaren, vilket gör att den i kombination med vindkraften jämnar ut elproduktionen över året. Det minskar risken för stora prisvariationer.
Vad har det för betydelse
Om politiken följer upp med tydliga mål och stabila regler kan solenergin i Finland gå från marginell till avgörande. Ett industrikvarter i Esbo kan få lokal, tyst och utsläppsfri elektricitet från en närliggande solpark. Kommuner kan sänka sina elkostnader genom att utnyttja mark som tidigare inte haft ekonomiskt värde. Tillsammans med vindkraft skapas ett fritt och flexibelt elsystem där elpriserna blir jämnare över året – något som gynnar både hushåll och företag.