Batteriparker förändrar världens elsystem
Vad händer
Kontext
De senaste fem åren har marknaden för storskalig energilagring exploderat. I Kalifornien har batterikapaciteten mer än tredubblats till 13 miljarder watt, med ytterligare 8,6 miljarder watt planerade till 2027. Kina står för mer än tre fjärdedelar av världens batteritillverkning och väntas nå 652 miljarder wattimmar lagringskapacitet till 2030. Australien och Storbritannien bygger nu stora batteriparker på tidigare kolkraftverkstomter.
Utvecklingen drivs av tre faktorer.
- Prisraset på litiumjonbatterier, ned 90 procent sedan 2010.
- Den snabba ökningen av elproduktion från fri energi, särskilt solenergi.
- Nya affärsmodeller där batterier lagrar billig elektricitet och säljer den när efterfrågan och priset stiger.
Megabatteriernas roll har snabbt breddats. De stabiliserar spänning, ersätter fossilgas vid hög belastning och ger reservkapacitet vid störningar. Ett standardiserat containerbatteri kan nu lagra mellan 5 och 6 miljoner wattimmar, tillräckligt för att försörja 30 000 hushåll en timme. Tesla och BYD utvecklar nästa generations system som kan installeras på dagar istället för månader. I Kina byggs hela batteristäder där det tidigare låg kolkraftverk.
Vad har det för betydelse
När batterier ersätter fossilgas under kvällstopparna omvandlas elnätet från ett linjärt system till ett cirkulärt flöde av elektricitet. Det gör det möjligt för samhällen, städer och länder att skörda och lagra fri energi lokalt, istället för att bränna importerade bränslen.
El- och värmebehov kan täckas allt mer med egen produktion. Elektriciteten från solenergi måste inte längre användas direkt – den kan sparas, delas och bli en ny lokal resurs. Megabatterierna blir på så vis den moderna motsvarigheten till kvarnmagasinet eller silon – en plats där överflödet lagras och frigörs när det behövs.
