Så gick Uruguay från fossilt beroende till fri energi på fem år
Vad händer
Kontext
År 2008 befann sig Uruguay i energikris. Ekonomin växte, men landet saknade egna fossila bränslen och var beroende av dyr import av olja och gas. Under torra år kunde extrakostnaderna uppgå till en miljard dollar – två procent av landets BNP. Elavbrott hade börjat drabba både industri och hushåll.
Ramón Méndez Galain är teoretisk fysiker och forskade på Big Bang när han fick ett oväntat telefonsamtal från presidenten. Han blev ombedd att genomföra den plan han skrivit om hur Uruguay kunde växla upp till fri energi.
Bred politisk enighet var avgörande. Méndez Galain förhandlade med alla partier i parlamentet och fick dem att ställa sig bakom strategin. Det innebar att uppväxlingen kunde fortsätta oavsett vilken regering som satt vid makten.
Uruguays elproduktion ser i dag ut så här:
- Vattenkraft står för omkring 45 procent
- Vindkraft kan bidra med upp till 40 procent
- Biomassa från jordbruksavfall utgör 15 procent
Solenergi fyller i luckorna, och gasturbiner används bara som reserv när vattenkraften inte räcker till i torra perioder. Fossila bränslen står för endast en till tre procent av elproduktionen under normala år.
Kostnaden för elproduktion halverades – från 1,1 miljarder dollar till 600 miljoner dollar per år. För ett litet land som Uruguay motsvarar besparingen en procent av BNP.
Uppväxlingen krävde nya spelregler för energimarknaden. Uruguay införde långsiktiga kontrakt genom auktioner, vilket gav investerare förutsägbarhet. Subventioner till fossila bränslen togs bort så att fri energi kunde konkurrera på lika villkor.
Forskare vid uruguayanska universitet utvecklade ett simuleringsverktyg som kunde förutse hur mycket elektricitet från vindkraft och solenergi som skulle finnas tillgänglig en vecka i förväg. Det gjorde det möjligt att planera när vattenkraften behövde tas i bruk.
Landet tog emot sex miljarder dollar i investeringar under fem år – motsvarande tolv procent av BNP. Omkring 50 000 nya jobb skapades inom byggsektorn, teknik och drift, vilket motsvarar tre procent av arbetskraften.
Uruguays ekonomi har vuxit med sex till åtta procent årligen, och fattigdomen har sjunkit från 30 procent till åtta procent.
Méndez Galain driver numera organisationen Ivy, som hjälper andra länder att göra liknande satsningar. Han menar att principen är densamma överallt: med rättvisa regler slår fri energi ut fossila bränslen på pris, jobb och stabilitet.
Vad har det för betydelse
Uruguay visar att uppväxlingen till fri energi inte tar decennier. Ett land som ändrar spelreglerna – tar bort subventioner till fossila bränslen och inför långsiktiga kontrakt för fri energi – kan halvera sina elkostnader och skapa tiotusentals jobb på bara några år.
