Vad händer
Kontext
Omkring 20 procent av världens oljeleveranser passerar normalt genom Hormuzsundet. Sundet är också en avgörande transportväg för flytande fossilgas och gödningsmedel. På grund av USAs och Israels krig mot Iran har passagen i praktiken stängts och det finns inga bra alternativ.
Oljeexperter bedömer att bristen på olja kan bli betydligt värre om sundet inte öppnas inom kort. Oljetankers är extremt sårbara mål och Iran väntas ha tusentals drönare, sjömålsrobotar och minor i lager, redo för just en sådan här situation. USA:s militär har använt dyra Patriot-robotar för att skjuta ner iranska drönare, och förhandlar enligt uppgift med Ukraina om att köpa billigare drönarvärn — men leveranser tar tid.
Bensinpriserna i USA har redan stigit kraftigt. Grafen över amerikanska bensinpriser visar en brant uppgång de senaste veckorna, efter att ha legat relativt lågt under slutet av 2025.
Europa är utsatt
Trots att Europa ligger långt före USA i utbyggnaden av fri energi, är man fortfarande beroende av importerad fossilgas för uppvärmning och elproduktion. Europa importerar bara en liten del av sin fossilgas från Persiska viken men kriget slår ändå hårt mot europeiska ekonomier. Asiatiska länder som försöker ersätta sina leveranser från Mellanöstern driver upp gaspriserna globalt.
Storbritannien får omkring 30 procent av sin elektricitet från vindkraft — en andel som växt från nästan noll för tjugo år sedan, enligt data från Ember och Energy Institute. Utan den vindkraften hade Storbritanniens situation varit betydligt svårare.
Trump har försökt stoppa investeringar i havsbaserad vindkraft värda hundratals miljoner dollar och har pressat andra länder att öka sin användning av fossila bränslen. I veckan attackerade han Storbritannien för att ha ”väderkvarnar överallt”. Men att förlita sig på USA som gasleverantör innebär en annan typ av risk: det finns inga garantier för att en framtida amerikansk president inte stryper leveranserna till länder som inte faller i linje.
Vad har det för betydelse
Kriget visar att frågan om fri energi inte bara handlar om miljö och klimat. Det handlar om grundläggande säkerhet. Länder som bygger ut solenergi och vindkraft frigör sig från transportvägar som kan stängas, leverantörer som kan ändra sig och konflikter de inte kan påverka. Ju mer elektricitet och värme ett land kan producera på sin egen mark, desto mindre sårbart blir det.