Vad händer
Kontext
Dominikanska republiken har nästan 12 miljoner invånare och är en av Karibiens största elmarknader. Kol, olja och fossilgas står för omkring 83 procent av elproduktionen. Landet saknar egna reserver av kol, olja och fossilgas och importerar allt fossilt bränsle. Det gör elektricitet dyr och opålitlig — bara den senaste månaden drabbades hela ön av ett landsomfattande strömavbrott, det andra på tre månader.
För att hålla elpriserna nere lägger staten motsvarande runt 20 miljarder kronor om året på elsubventioner. Pengarna går till att kompensera elbolagen och hålla priserna nere för vanliga hushåll. Men subventionerna låser fast landet i fortsatt beroende av importerat bränsle, och kostnaden landar till slut hos skattebetalarna.
Solenergi finns redan i landet, men är ojämnt fördelad. Omkring 4,5 procent av befolkningen — de mest välbärgade hushållen — äger 97 procent av all takbaserad solenergi. När rika hushåll minskar sin elanvändning från nätet sjunker elbolagens intäkter, men de fasta kostnaderna för bränsle, kraftverk och elnät finns kvar. Staten täcker mellanskillnaden med högre subventioner, och resten av befolkningen får bära en större del av notan.
När hushåll med låga inkomster däremot installerar solpaneler minskar deras elräkningar direkt — och statens subventioner kan sänkas. Varje 100 miljoner watt solenergi som installeras på låginkomsthushåll beräknas minska statens subventioner med omkring 150 miljoner kronor.
Det är här Convite Solar kommer in. I dominikansk tradition betyder convite en samling där grannar hjälps åt att lösa en gemensam uppgift. Modellen tillämpar samma idé på solpaneler. Istället för att varje hushåll anlitar egna installatörer får invånarna kort utbildning, steg-för-steg-guider och handledning på plats. Sedan installerar de systemen tillsammans, med stöd av lokala elektriker och kooperativ.
Modellen bygger på fyra delar: gemensamma inköp av standardiserade solpanelspaket som sänker kostnaderna med 30–50 procent, samhällsledd installation som minskar arbetskostnaderna, kooperativ finansiering med lån till rimliga villkor, och långsiktiga besparingar — elräkningarna kan sjunka med 10–15 procent direkt och upp till 95 procent när systemen är betalda.
Ett pilotprojekt pågår i kuststaden Nizao. Tre solpanelssystem med batterilager har installerats. Deltagarna har visat god återbetalningsförmåga, och intresset i området har varit stort — mer än 20 hushåll står i kö. Nästa steg är att skala upp till 50 hushåll med gemensam upphandling, vilket väntas sänka priset per system ytterligare.
Utmaningar kvarstår. Batterier är dyra att köpa in och importera. Många hem behöver uppgraderade elsystem innan solpaneler kan installeras. Och för att växa behöver kooperativen tillgång till startkapital. Men pilotprojektet visar att modellen fungerar i praktiken.
“The Convite Solar project in Nizao has allowed us to demonstrate in a practical way that communities can install solar systems on roofs with the guidance of an electrician, and at the same time learn how to help install solar panels in their neighbors’ homes. In other words, it is possible to massively expand the installation of solar panels, and therefore the restrictions of all kinds that the [DR’s Superintendency of Electricity] is trying to impose are not applicable.”
Enrique de León, RD100% Renovable
Med 2,9 miljoner låg- och medelinkomsthushåll i landet finns en stor marknad. Liknande förutsättningar — höga elpriser, importberoende, subventioner — finns på Jamaica, Barbados, Saint Lucia och andra karibiska öar. Alla har starka kooperativa traditioner och erfarenhet av grannar som hjälper grannar.
Vad har det för betydelse
Om modellen sprids kan den förändra hur Karibien hanterar sin elförsörjning. Istället för att skicka miljarder till internationella bränslemarknader kan hushåll producera sin egen elektricitet, hålla pengarna i lokalsamhället och frigöra statliga medel till skola, vård och bostäder. Convite Solar visar att uppväxlingen inte behöver börja med staten eller storföretag — den kan börja med grannar på ett tak.