Sydaustralien är den delstat i världen som kommit längst i uppväxlingen av sitt elnät. Under det senaste året har solenergi och vindkraft i genomsnitt stått för 75 procent av all elproduktion. Målet är att nå 100 procent fri elektricitet vid utgången av nästa år. Vartannat hushåll i delstaten har solpaneler på taket.
På måndagen föll efterfrågan på elektricitet från elnätet till minus 93 miljoner watt. Det betyder att taken producerade mer elektricitet än alla hushåll och företag i delstaten använde – överskottet matades tillbaka in i nätet. Den australiska nätoperatören AEMO hade varnat för att efterfrågan kunde falla så lågt som minus 144 miljoner watt.
Så hanteras överskottet. AEMO gav instruktion till det stora batteriet på Torrens Island att stå i beredskap med låg laddning, redo att börja ladda och därmed suga upp överskottet om det behövdes. Men marknaden löste situationen själv: andra batterier började ladda när elpriset föll till minus 235 dollar per megawattimme – de fick alltså betalt för att ta emot elektricitet. Beredskapsläget avblåstes klockan 14.
Det här är en ny typ av utmaning för elnät. Historiskt har operatörer oroat sig för att det inte ska finnas tillräckligt med elektricitet. I Sydaustralien är problemet det motsatta: mitt på dagen finns det för mycket. Under det fjärde kvartalet 2025 gavs de flesta varningarna för elbrist i New South Wales, som fortfarande är starkt beroende av kol. De flesta varningarna för elöverskott gavs i Sydaustralien.
Ökande batterilagring dämpar effekten. Både hembatterier och stora nätbatterier hjälper till att lagra överskottet mitt på dagen och använda det på kvällen, när solen inte längre lyser men efterfrågan stiger. Marknaden skapar starka incitament: när priserna blir negativa tjänar batterier pengar på att ladda, och när priserna stiger på kvällen tjänar de pengar på att sälja tillbaka elektriciteten.
Solpaneler på tak har flera fördelar utöver själva elproduktionen.
- De tar ingen ny mark i anspråk,
- minskar behovet av nya kraftledningar och
- kyler rummen under sig genom att fånga upp solljus som annars blivit värme.
Enligt Mark Jacobson, professor vid Stanford University, betalar sig solpaneler på tak på omkring fem år med subventioner och åtta till tio år utan.
Det som händer i Sydaustralien visar hur ett elnät kan fungera när solpaneler finns på tillräckligt många tak. Hushållen går från att vara passiva elkonsumenter till aktiva producenter som matar elektricitet tillbaka till samhället. Tillsammans med batterilagring skapas ett system där elektriciteten produceras nära den som använder den, och överskottet lagras till kvällen istället för att gå förlorat. Det mönstret – fri elektricitet mitt på dagen, batterier som skiftar den till kvällen – väntas bli allt vanligare i takt med att fler länder installerar solpaneler och batterier i samma takt.