Vad händer
Kontext
Den siffra som oftast citeras i internationella energirapporter – att fossila bränslen står för 80 procent av världens energi – bygger på något som kallas primärenergi. Det är den totala mängden energi i kol, olja och gas innan den omvandlas till elektricitet, värme eller rörelse. Men den siffran tar ingen hänsyn till hur mycket av energin som faktiskt når fram till användaren.
Största delen av fossil energi försvinner som spillvärme. När kol eldas i ett kraftverk omvandlas bara ungefär en tredjedel till elektricitet – resten blir värme som försvinner ut i luften. En bensinmotor i en bil tappar ännu mer. Totalt gick ungefär 380 exajoule av världens primärenergi till spillo 2023 – nära två tredjedelar av allt som utvanns ur jorden.
Solenergi, vindkraft och vattenkraft fungerar annorlunda
De producerar elektricitet direkt, utan förbränning. Rapporten visar att dessa källor omvandlar primärenergi till elektricitet med 92 procents verkningsgrad. Fossila och nukleära källor, som måste gå omvägen via värme, klarar bara 29 procent. Det innebär att ett exajoule solenergi levererar mer än tre gånger så mycket användbar elektricitet som ett exajoule kol – trots att de i traditionell statistik räknas som likvärdiga.
Ember föreslår att vi ska sluta mäta energisystemet utifrån vad som grävs upp ur marken och istället utgå från vad konsumenter faktiskt behöver: användbart arbete och användbar värme. Med det perspektivet förändras bilden kraftigt. Skillnaden mellan elektricitet och förbränning syns i sektor efter sektor:
- En elmotor omvandlar en stor del av tillförd elektricitet till rörelse. En förbränningsmotor förlorar det mesta som värme och friktion. När en bilförare byter från bensin till elektricitet sjunker den totala energin som behövs – inte för att föraren kör mindre, utan för att fysiken bakom elmotorn är bättre.
- En värmepump kan leverera flera gånger mer värme per enhet elektricitet än en gaspanna klarar per enhet gas. Istället för att skapa värme genom förbränning flyttar den befintlig värme med hjälp av elektricitet.
- Elektricitet omvandlar slutenergi till användbart arbete med 68 procents verkningsgrad. Förbränning av olja, gas och kol klarar 29 procent.
Det betyder att elektrifiering minskar det totala behovet av energi – även om mängden utfört arbete ökar.
Rapporten pekar också på skillnaden mellan det som redan finns och det som tillkommer. Solenergi, vindkraft och vattenkraft stod för 30 procent av världens elproduktion 2023 – men svarade för 96 procent av ökningen i elproduktion under de första nio månaderna av 2025. Elektricitet stod redan 2023 för 53 procent av allt användbart arbete i världen, och för 80 procent av ökningen i användbart arbete mellan 2019 och 2023. Etablerade fossila bränslen dominerar fortfarande den befintliga stocken, men fri energi dominerar tillskotten.
Rapportens författare varnar för att omvandla elektricitet tillbaka till bränslen som grön vätgas eller syntetiska drivmedel. Det steget återinför de omvandlingsförluster som elektricitet från fri energi eliminerar. Elektricitet till vätgas innebär stora förluster, och att sedan förbränna vätgasen innebär ännu fler. Där elektrifiering är tekniskt möjlig är direkt elanvändning det effektivaste alternativet.
Vad har det för betydelse
Sättet vi mäter energi påverkar vilka beslut som fattas. Om beslutsfattare och allmänheten tror att fossila bränslen fortfarande dominerar energisystemet lika kraftigt som primärenergistatistiken antyder, riskerar det att bromsa politisk vilja till uppväxling och öppna dörren för investeringar i ny fossil infrastruktur som inte behövs. Embers ramverk visar att fri energi redan spelar en betydligt större roll än vad de mest använda siffrorna låter påskina – och att den rollen växer snabbt.