Vad händer
Kontext
I USA har elpriserna för hushåll stigit med 40 procent sedan 2020. Fossilgas står för omkring 40 procent av landets elproduktion, och priset på gasen väntas fortsätta öka. Samtidigt väntas elanvändningen växa med 32 procent till 2030, drivet av datacenter, industri och elektrifiering. Kombinationen av ökad efterfrågan och begränsat utbud pressar priserna ytterligare.
Det traditionella svaret från elbolag är att bygga stora fossilgaskraftverk. Men stora satsningar på en enda teknik utsätter kunderna för flera risker samtidigt. Elbolag överskattar i genomsnitt den framtida efterfrågan med 17 procent, vilket innebär att kunder betalar för anläggningar som inte behövs. Bränslepriserna svänger kraftigt – i Florida fördubblades hushållens bränsleavgift från cirka 20 till 40 dollar i månaden mellan 2020 och 2023. Och system som bygger på en enda källa delar samma svaga punkter. Under vinterstormen Uri 2021 frös fossilgasledningar och kraftverk i Texas, och miljontals hushåll blev utan elektricitet.
Burlington i Vermont har valt en annan väg. Staden producerar elektricitet från en blandning av biomassa, vattenkraft, vindkraft, solenergi och olja. Resultatet syns direkt på elräkningen. Mellan 2020 och 2025 har Burlingtons genomsnittliga månadsräkning (vid 750 kilowattimmars förbrukning) gått från 122 till 152 dollar – en måttlig ökning på 25 procent. Kunder hos Eversource i grannstaten New Hampshire, som är beroende av fossilgas, har under samma period sett räkningen svänga från 149 dollar upp till 250 dollar och tillbaka, för att landa på 195 dollar. Prissvängningarna hos Eversource har alltså varit både kraftigare och mer oförutsägbara.
Burlington har dessutom investerat långsiktigt i att minska slöseri med elektricitet. Stadens effektiviseringsprogram har minskat hushållens elanvändning med nästan 60 000 miljoner wattimmar per år – tillräckligt för att försörja över 5 500 hushåll. Det sänker inte bara räkningarna utan minskar också behovet av nya, dyra anläggningar.
Mindre och snabbare lösningar kan komplettera storskalig elproduktion. Batterilager, effektivisering och flexibla resurser som virtuella kraftverk kan byggas på månader istället för år, vilket gör det möjligt att anpassa utbyggnaden efter hur efterfrågan faktiskt utvecklas. Virtuella kraftverk kan leverera samma tjänster som ett nytt fossilgaskraftverk till 40–60 procent av kostnaden. I Chicago gav elbolaget ComEd 277 miljoner dollar till kunder för att minska slöseri med elektricitet under 2024 – och kunderna väntas spara 3,2 miljarder dollar totalt, mer än tio gånger insatsen.
Vad har det för betydelse
Burlingtons exempel visar att samhällen som sprider sin elproduktion över flera källor får ett inbyggt skydd mot de prissvängningar som fossila bränslen skapar. I takt med att solenergi, vindkraft och batterilager blir billigare har fler städer och regioner möjlighet att bygga samma typ av blandade system – och ge sina invånare både lägre och mer förutsägbara elräkningar.