Vad händer
Kontext
Ungern har under Orbán spelat en oproportionerligt stor roll i EU:s klimatpolitik – nästan uteslutande genom att bromsa. Sedan 2011 har Ungern använt 21 av EU:s totalt 48 gemensamma veton. Bland det som blockerades eller försenades: EU:s mål om netto-nollutsläpp 2050, lagstiftningspaketet ”Fit for 55” och förbudet mot nya bensin- och dieselbilar från 2035.
Trots det har Ungern en elproduktion som är ovanlig i EU-sammanhang. Tre fjärdedelar av landets elektricitet kommer från kärnkraft och solenergi. Kärnkraftverket Paks står för den största delen, men solenergi har vuxit snabbt och svarar för ungefär en tredjedel av elproduktionen. Vindkraft saknas nästan helt – Orbán-regeringen förbjöd i praktiken ny utbyggnad.
Beroendet av fossil energi handlar i stället om transport, uppvärmning och industri. Där är Ungern tungt beroende av Ryssland. År 2024 kom 74 procent av landets gas och 48 procent av oljan från Ryssland – det gör Ungern till det näst mest Rysslandsberoende landet i EU, efter Slovakien.
Tiszas partiprogram innehåller flera konkreta löften:
- Avveckla beroendet av rysk energi till 2035
- Fördubbla andelen solenergi och vindkraft i landets elproduktion till 2040
- Ta bort restriktionerna mot vindkraft
Ungern har också rätt till 9,5 miljarder euro i EU-medel som frysts på grund av rättsstatsproblem under Orbán. En stor del är öronmärkt för uppväxling av energisystemet. Dessa medel måste betalas ut senast i slutet av augusti, vilket gör att den nya regeringen har starka ekonomiska skäl att snabbt visa EU-efterlevnad.
Samtidigt är Tisza ett parti som är knutet till det Europeiska folkpartiet (EPP) i EU-parlamentet – samma grupp som under det senaste året aktivt arbetat för att mildra EU:s klimatmål. Zsolt Lengyel vid Institute for European Energy and Climate Policy konstaterar: det handlar inte om en vänstersvängning. Ungern väntas följa EPP-linjen, inklusive eventuell utspädning av delar av den gröna given.
En annan öppen fråga är den nya versionen av EU:s handel med utsläppsrätter, ETS 2, som från 2028 sätter ett pris på utsläpp från byggnader och transporter. Ungern är ett av de länder som bedöms bli hårdast träffat av högre fossila bränslepriser – och Orbán-regeringen har gjort lite för att förbereda landet.
Ungern har under de senaste åren också blivit en stor batteritillverkare, drivet av kinesiska och sydkoreanska investeringar. Men satsningen har mötts av motstånd från befolkningen, och experter menar att den nya regeringen ärver en politisk konflikt kring industriomvandlingen.
Vad har det för betydelse
Magyars valseger tar bort det som experter beskriver som EU-klimatpolitikens mest störande inslag: Ungerns reflexmässiga användande av veton mot Bryssel. Det öppnar för ett smidigare EU-samarbete, men innebär inte att Ungern blir en drivande kraft i klimatfrågor. Det viktigaste konkreta resultatet på kort sikt är troligen att frysta EU-miljarder börjar flöda – och att en stor del av dem är avsedda för energiuppväxling. Förbudet mot vindkraft som lyfts förändrar också förutsättningarna för ett land med goda vindresurser och redan stark solenergibas.
