Datavetaren Hannah Ritchie, forskare vid Oxford och biträdande redaktör vid Our World in Data, går i sin nya bok Clearing The Air igenom sju grafer som tillsammans beskriver vägen mot ett samhälle utan utsläpp. Vägen kallas ofta ”elektrifiera allt”: ersätt fossila bränslen för transport, uppvärmning och industri med elektricitet, och bygg ut solenergi, vindkraft och kärnkraft för att driva systemet. Båda spåren går snabbare än prognoserna förutspått. Här är hennes intervju med Toronto Star, sammanfattad i sju grafer.
1. Solenergi och vindkraft byggs ut snabbare än kol och gas någonsin gjorde
Påståendet att uppväxlingen inte kan gå tillräckligt fort stämmer inte. Grafen visar hur olika elproduktionskällor har vuxit efter att de först passerat 100 terawattimmar — ungefär där en källa börjar skala upp. Solenergi och vindkraft växer minst dubbelt så snabbt som kol och gas gjorde under sina utbyggnadsfaser. En stor del av förklaringen är att solparker och vindkraftverk är modulära och byggs decentraliserat, medan stora gas-, kol- och kärnkraftverk är centraliserade och tar lång tid att uppföra.
2. Ett elektrifierat samhälle behöver 40 procent mindre energi
Ett vanligt motargument mot solenergi och vindkraft är att världen aldrig kan bygga ut tillräckligt för att täcka all energi som används i dag. Men det behövs heller inte. Elektricitet är mycket effektivare än förbränning av bränslen. När transporter, uppvärmning och delar av industrin elektrifieras minskar världens samlade energianvändning med ungefär 40 procent — från cirka 416 till 247 exajoule. Behovet av elektricitet ökar, men det totala energibehovet minskar kraftigt.
3. Datacenter är en mindre drivkraft än elbilar, byggnader och uppvärmning
Datacenter och AI väcker oro för elförbrukningen, men i Internationella energirådets prognos för 2023–2030 ligger datacenter långt ner på listan över vad som driver ökad efterfrågan på elektricitet. Industri, byggnader, elbilar, luftkonditionering och uppvärmning står för betydligt mer. Datacenter står i dag för omkring en till två procent av världens elanvändning, och en mindre del av det är AI — det mesta driver banktjänster, internet och andra digitala tjänster. Om alltför mycket av klimatdebatten kretsar kring datacenter riskerar de återstående 99 procenten av elanvändningen att komma i skymundan.
4. Solenergi och vindkraft kräver bara en bråkdel av brytningen som fossila bränslen kräver
Att bygga ut solenergi och vindkraft kräver mineraler och metaller, men mängden som bryts är en bråkdel av vad det fossila systemet redan flyttar. Per producerad terawattimme krävs flera storleksordningar mer kol än för solenergi och vindkraft. Världen utvinner ungefär 15 miljarder ton fossila bränslen varje år — på ett enda år sker alltså mer brytning än vad ett system med solenergi och vindkraft skulle kräva under flera decennier. Skillnaden är också att fossila bränslen förbränns och försvinner, medan solpaneler och vindkraftverk producerar elektricitet i 30 år och materialet kan återvinnas. En solpanel som tillverkades för 20 år sedan innehåller tillräckligt med silver och polykisel för att tillverka två, fyra eller åtta nya paneler — eftersom panelerna blivit mycket effektivare.
5. Fler människor arbetar med fri energi än med fossila bränslen
Sedan 2021 är fler människor sysselsatta inom fri energi än inom fossila bränslen globalt, och skillnaden växer. När en solpark byggs i Sverige eller något annat land måste installation, projektutveckling, underhåll och reparationer ske lokalt. En stor del av leveranskedjan kan inte flyttas utomlands — även om panelerna importeras. Ett land som importerar billiga paneler från Kina kan bygga ut snabbare och därmed få fler arbeten i installation och underhåll än om landet bygger upp egen panelproduktion.
6. 92 procent av världens länder kan bli energisäkra med solenergi och vindkraft
86 procent av världens länder är i dag nettoimportörer av fossila bränslen. Det gör dem sårbara för geopolitiska kriser — först Ryssland och Ukraina, sedan Iran. I ett system byggt på solenergi och vindkraft har 92 procent av länderna inhemska resurser som är minst tio gånger större än deras energibehov. När en solpanel väl är installerad levererar den elektricitet i 30 år utan ny import. Beroendet av Kina för tillverkning är ett annat problem — det rör uppväxlingens hastighet, inte den dagliga försörjningen. De solpaneler som redan är köpta fortsätter producera oavsett vad som händer på andra sidan jordklotet.
7. Kärnkraft kan byggas billigt — men få länder klarar av det
I USA, Storbritannien och stora delar av västvärlden är kostnaden per miljoner watt installerad effekt mycket hög. I Sydkorea, Indien, Kina och Japan är den bara en bråkdel. En viktig förklaring är att dessa länder bygger nya kärnkraftverk regelbundet och har en kompetent arbetsstyrka — bygget tar fem till sju år, snarare än 15 till 20. Frankrike och Sverige byggde tidigare ut sina kärnkraftverk på liknande sätt, snabbt och inom rimlig budget. För länder som inte byggt på decennier är kompetensen, regelverken och leveranskedjorna borta — bygget börjar nästan från noll.