Vad händer
Kontext
Iran-kriget startade den 28 februari 2026 och har i praktiken stängt Hormuzsundet, där en stor del av världens sjöburna olja och flytande fossilgas passerar. Internationella energiorganet IEA beskrev störningen som den största i oljemarknadens historia. Priset på flytande fossilgas i Asien steg omkring 54 procent på två månader, och kol nådde sin högsta nivå sedan slutet av 2024. För länder som importerar sitt bränsle slår sådana prisrörelser direkt mot elräkningen.
Filippinerna utlyste en nationell energikris i mars, kopplade in 250 miljoner watt solenergi och 450 miljoner wattimmar batterilagring till elnätet och snabbade på 22 projekt med drygt 1,4 miljarder watt. Indonesien, Thailand och Vietnam fattade liknande beslut — från utlovade 100 miljarder watt solenergi i Indonesien till mjuka lån för takmonterade solpaneler och elbilar i Thailand.
Men utvecklingen är inte begränsad till Asien. Samma mönster — egenproduktion från solenergi, batterilagring och elbilar i stället för importerat bränsle — syns över hela den globala södern.
- I afrikanska länder byggdes solenergi ut snabbare än någonsin under 2025, en ökning med 54 procent. I Sydafrika har över en miljon hushåll egna solpaneler, nästan alltid med batteri, och landet har upphandlat 1,7 miljarder watt batterilagring till elnätet.
- Kenya får runt 90 procent av sin elektricitet från fri energi, med geotermisk energi som ryggrad. I mars 2026 passerade landets geotermiska kapacitet 1 miljard watt.
- I Chiles Atacamaöken byggs batterier som lagrar elektricitet från solenergi på dagen och matar ut den på natten till gruvindustrin. Drygt 3 miljarder watt batterilagring är redan i drift, och ytterligare 5,4 miljarder watt väntas till slutet av 2026.
Bakom besluten ligger en vändning som redan syntes i statistiken innan kriget bröt ut. Under 2025 gick fri energi om kolet i den globala elproduktionen för första gången på över hundra år — 33,8 procent mot 33,0 procent, enligt Embers genomgång. Samma år minskade den fossila elproduktionen samtidigt i både Kina (−0,9 procent) och Indien (−3,3 procent), något som inte hänt under detta sekel. Solenergi och vindkraft stod tillsammans för 99 procent av ökningen i elanvändning. Uppväxlingen drivs av att solenergi och batterier blivit billigast — kriget gör bara skillnaden tydligare och snabbare.
Vad har det för betydelse
När elektriciteten kommer från solpaneler och batterier på hemmaplan spelar priset på ett krig på andra sidan jorden mindre roll för elräkningen. En gruva i Atacama som går på lagrad solenergi på natten, ett elnät i Nairobi som vilar på geotermisk energi och ett sydafrikanskt hushåll som rider ut strömavbrott på sitt eget batteri pekar åt samma håll: i den globala södern blir importberoendet av fossila bränslen sårbarheten, medan solenergi och lagring blir den snabbare och billigare vägen framåt.