Vad händer
Kontext
Europa drabbades av sin andra gaspriskris på fem år. Efter att kriget mellan USA, Israel och Iran bröt ut steg de europeiska gaspriserna med omkring 75 procent. I början av juni låg de fortfarande runt 60 procent över nivån före kriget. Hur mycket ett land påverkas beror på hur ofta gaskraft sätter priset på elmarknaden. Ju oftare gasen styr, desto hårdare slår högre gaspriser mot elräkningen.
I Spanien har gasens grepp om elpriset lossnat kraftigt. Under 2021 satte gaskraft elpriset 52 procent av timmarna. Under de första fem månaderna 2026 hade andelen fallit till 9 procent. Förklaringen är utbyggnaden av solenergi och vindkraft, som ökade med 37 procent mellan 2021 och 2025. De stod då för 42 procent av Spaniens elproduktion, mot 33 procent 2021. Sedan 2019 har Spanien dubblat sin kapacitet för solenergi och vindkraft och lagt till mer än 40 miljarder watt – mer än något annat EU-land utom Tyskland.
Skillnaden mot tidigare är tydlig. Under första halvåret 2021 steg både gaspriset och det spanska elpriset med ungefär 50 procent samtidigt. Under 2026 har det spanska elpriset i stort sett stått stilla trots de höga gaspriserna. Jämför med Italien, som är mer beroende av gas: där sätter gaskraft priset 75 procent av timmarna, och det italienska elpriset var i mars tre gånger högre än det spanska.
För hushållen blir effekten konkret. Ett typiskt spanskt hushåll på den reglerade tariffen betalar omkring 10 euro mindre i månaden än det skulle ha gjort om elpriset fortfarande var lika hårt kopplat till gasen som 2021 – en räkning som annars hade varit 19 procent högre. Ovanpå detta sänkte regeringen tillfälligt skatten på elektricitet, vilket tog bort ytterligare cirka 8 euro i månaden fram till den 1 juni 2026.
Spanien har också hållit uppe tempot trots motgångar. I april 2025 drabbades hela landet av ett omfattande strömavbrott. Regeringen bromsade ändå inte uppväxlingen utan fortsatte bygga ut solenergi och vindkraft i takt med drygt 1,3 miljarder watt per månad. Tre delar driver utvecklingen vidare:
- Batterilagringen växer snabbt. Kapaciteten fyrdubblades under 2025 och väntas fyrdubblas igen under 2026.
- Solenergi och vindkraft tar över nätstödet. I maj 2026 levererade redan 6 miljarder watt sådan kapacitet spänningsreglering, en uppgift som tidigare bara sköttes av konventionella kraftverk.
- Sänkt skatt på elektricitet och elbilar ska driva på elektrifieringen, som är det viktigaste sättet att minska beroendet av importerade fossila bränslen.
Samtidigt har kolet minskat kraftigt. I augusti 2025 användes ingen kolkraft alls i Spanien. För tio år sedan stod kolet för en fjärdedel av landets elproduktion. Beroendet av importerade fossila bränslen är ändå fortfarande högt, 71 procent av den totala energin, mot 57 procent i EU som helhet.
Vad har det för betydelse
Spanien visar att ett land kan skydda sina invånare från svängande gaspriser genom att bygga ut fri energi i stället för att förlita sig på import. Nästa steg är att elektrifiera transporter och industri, så att skyddet sprider sig från elräkningen till hela ekonomin. Då blir effekten inte längre bara lägre elräkningar utan ett samhälle som står stadigt även när omvärlden skakar.
