Vad händer
Kontext
London har tagit två stora steg. Sedan 2019 kräver stadens utsläppszon (ULEZ) att fordon med höga utsläpp betalar en daglig avgift. Zonen utvidgades 2023 till alla 32 stadsdelar och är världens största. Kvävedioxidhalterna i centrala London har halverats sedan zonen infördes, och luften klarade lagkraven 2025 – 184 år tidigare än vad forskare vid King’s College London hade beräknat. Förra månaden godkände borgmästaren dessutom en plan att göra en kilometer av shoppingstråket Oxford Street bilfritt, med byggstart i sommar.
Paris har sedan 2014 under borgmästare Anne Hidalgo bytt ut bilfiler mot cykelbanor, lagt till grönområden och tagit bort 50 000 parkeringsplatser. Mätningar från den oberoende organisationen Airparif visar att halterna av små partiklar (PM 2,5) har minskat med 55 procent sedan 2005 och att kvävedioxiden har sjunkit med hälften. Staden arbetar mot konceptet ”15-minutersstaden”, där boende ska kunna nå jobb, skola och affärer till fots eller med cykel.
Barcelona testar en annan modell. Stadens ”superkvarter” stänger grupper av gator för genomfartstrafik och öppnar utrymmet för gång, cykling och uteliv. En studie av Barcelonas folkhälsomyndighet visade att de första superkvarteren minskade buller och luftföroreningar, och att invånarna upplevde högre livskvalitet och mer kontakt med sina grannar. Enligt en forskningsstudie från 2020 skulle ett fullskaligt införande av alla 503 planerade superkvarter kunna förhindra över 650 förtida dödsfall per år i staden.
Idén sprider sig. Wien testade sitt första superkvarter 2022 med tillfälliga åtgärder och har i år börjat plantera 62 nya träd och bygga lekplatser och vatteninslag. Forskare vid Leibniz-institutet har visat att hälsoeffekterna kan vara upp till tre gånger större i områden med lägre inkomster, där invånarna drabbas hårdast av trafik och brist på grönska. Städer som Berlin, Buenos Aires och Los Angeles planerar liknande projekt.
Stockholm sticker ut i sammanhanget. Europeiska miljöbyrån har undersökt luftkvaliteten i 400 europeiska städer, och bland huvudstäderna har Stockholm renast luft. Bland alla städer i undersökningen hamnar Stockholm på elfte plats. Umeå ligger på tredje plats, och bland de tio bästa finns även Uppsala, Örebro och Västerås. Förbättringen beror bland annat på dubbdäcksförbud, miljözoner och att fler kör elbilar.
Forskning visar att gångvänliga stadsdelar ger breda fördelar utöver renare luft. I USA kostar det i genomsnitt över 9 500 dollar per år att äga en bil – för hushåll med lägre inkomster går mellan 17 och 29 procent av inkomsten till bilen. Studier visar att invånare i tätare, gångvänliga områden rör sig mer, har lägre förekomst av fetma och diabetes, och upplever bättre psykisk hälsa. Luftföroreningar från trafik bidrar till hjärt- och kärlsjukdomar och orsakar över 212 000 förtida dödsfall per år i Europa.
Vad har det för betydelse
Exemplen från London, Paris, Barcelona och Stockholm visar att städer som ger mer plats åt människor och mindre åt bilar får konkreta resultat: renare luft, tystare gator och friskare invånare. När fler europeiska städer följer efter kan det innebära att stadsmiljön i stora delar av Europa förändras i grunden – från platser byggda kring bilen till platser där det är enklare, billigare och hälsosammare att röra sig till fots och med cykel.
Källor
- Talking Climate: Why winters are riskier in a warmer world
- Sveriges Radio: Stockholm har bäst luft av alla huvudstäder i Europa i en undersökning
- BBC: Oxford Street pedestrianisation plans approved
- NDTV: Viral Map Shows Paris’ Pollution Drop As City Trades Cars For Bike Lanes
- YouTube: Barcelona’s Car-Free Superblocks Explained
- Climate Reality: Walkable Cities Can Benefit the Environment, the Economy, and Your Health
- Reasons to be Cheerful: How ‘Superblocks’ Can Create People-Centered Cities
- Bildkälla: Strömkajen i Stockholm
- Bildkälla: Barcelona
- Bildkälla: Oxford Street i London
.jpg){kind=link}