Jag känner viss skepsis inför samhällsdiskursen om Sveriges framtida elbehov. Framförallt blir jag misstänksam när industrin som tjänar pengar på att sälja elektricitet talar om en fördubbling av behovet. Kan en neutral instans utreda detta tack! Eller…behöver vi överhuvudtaget utreda?
Vad är det som talar för att Sverige ska fördubbla sin elanvändning på tjugo år? När vi tittar på statistik för de senaste tjugofem åren är kurvorna anmärkningsvärt jämna. Vi vet iofs att industrin kommer förbruka mer elektricitet och transporter. Men hur mycket och vem ska stå för uppväxlingen?
Total elförbrukning
Sveriges elförbrukning är ett horisontellt streck, samma mängd elektricitet år efter år. Här är de senaste 25 åren.
Tillverkning
Tillverkare har effektiviserat sin elanvändning och har ekonomiska skäl att fortsätta med det. Kurvan sluttar försiktigt nedåt.
Service
Serviceindustrin har sannolikt svårare att minska sin förbrukning. Men behovet lär inte öka speciellt mycket.
Hushållen
Hushållens elförbrukning är närapå oförändrad sedan millenieskiftet. Jag är särskilt nyfiken på förändringarna från 2014 då svenskarna började köra elbil.
Elbilar kommer väl tömma alla reserver?
2024 står elbilarna för drygt sex procent av personbilsflottan. Grows uppskattning för två år sedan var att personbilar kommer förbruka 12 terawattimmar elektricitet när alla kör elbil. Än ser vi faktiskt inte någon förändring som tyder på det.
Elbilar på Sveriges vägar
| Antal | Andel (%) | |
|---|---|---|
| 2014 | 2 172 | 0,05 |
| 2015 | 4 765 | 0,10 |
| 2016 | 7 532 | 0,16 |
| 2017 | 11 034 | 0,23 |
| 2018 | 16 664 | 0,34 |
| 2019 | 30 343 | 0,62 |
| 2020 | 55 790 | 1,13 |
| 2021 | 110 177 | 2,21 |
| 2022 | 197 709 | 3,97 |
| 2023 | 291 678 | 5,86 |
Industrins elförbrukning
Stål och pappersmassa kommer kräva mycket elektricitet när de växlar upp från kol, olja och gas. Min uppskattning för två år sedan var över 200 terawattimmar elektricitet. Men bedömningen är svår, även industrin har anledning att effektivisera, återanvända värme och hålla nere elkostnaderna.
Elektricitet är dessutom mycket mer effektivt än fossila bränslen. Jag får nog återkomma om detta.
Vad har det för betydelse
Energiföretagen förutspår en ökning av Sveriges elbehov till 330 terawattimmar år 2045, nästan 200 terawattimmar mer än idag.
Jag ägnar mig hellre åt dagens verklighet och löser de problem vi lever med. Självklart ska vi planera för framtiden men det kanske inte behövs så drastiska åtgärder som elförsäljarna drömmer om.
En metod för att förutsäga framtiden är att uppfinna den. Solenergi, vindkraft och batterilagring är flexibla teknologier som snabbt kan etableras där de behövs, när de behövs. De kräver inte tjugo års framförhållning. Vår uppgift blir att öka produktionskapaciteten, alltså förmågan att bygga solpanels- och batterifabriker.
När mjölken tar slut i kylskåpet går vi till affären och handlar ett par liter. När elektriciteten brister kan vi handla fler solpaneler och batterier.
