Vad händer
Kontext
De baltiska staterna Estland, Lettland och Litauen har länge varit beroende av rysk gas, kol och olja för sin energiförsörjning. Men Rysslands invasion av Ukraina har tvingat fram en snabb uppväxling till fri energi. Med solenergi, vindkraft och batterilagring i spetsen bygger de nu en mer varaktig och säker framtid för sin el- och värmeförsörjning.
Solenergi boomar i Baltikum
Estland har sett en solenergiboom de senaste åren, med en installerad kapacitet på över 400 megawatt (miljoner watt). Lettland och Litauen har också sett en betydande tillväxt inom solenergi, med en installerad kapacitet på 200 megawatt respektive 150 megawatt.
Ett exempel är det estniska företaget Sunly, som byggt en av de största solparkerna i Europa, med 100 megawatts kapacitet. Solparken förväntas producera tillräckligt med elektricitet för att försörja 30 000 hushåll.
Vindkraften i Baltikum
Estland har en installerad vindkraftskapacitet på över 700 megawatt, Lettland har 400 megawatt och Litauen har 500 megawatt.
Den litauiska vindparken Pūķu lauku har en kapacitet på 200 megawatt. Vindparken är den största i Baltikum och producerar tillräckligt med elektricitet för att försörja 100 000 hushåll.
Batterilagring i Baltikum
Batterilagring blir allt viktigare för att integrera fri energi i elnäten. Batterier kan lagra överskottselektricitet från solenergi och vindkraft när den produceras, och släppa ut den till elnätet när efterfrågan är hög.
Ett exempel är det estniska projektet “EstStor”, som bygger ett 150 megawatts batterilager. Anläggningen förväntas bidra till att stabilisera elnätet och göra det möjligt att integrera mer fri energi.
Vad har det för betydelse
De baltiska staternas snabba omställning till fri energi visar att det är möjligt att bryta sig fri från beroendet av fossila bränslen. Solenergi, vindkraft och batterilagring ger en säker, varaktig och kostnadseffektiv energiframtid för Baltikum.
