Pumpkraftverk lagrar energi genom att pumpa vatten till en höjd. Vid behov släpps vattnet ner och driver turbiner som genererar elektricitet.
Tekniken är väl beprövad och har funnits i över 100 år, men får en renässans i takt med att vi satsar på fri energi.
Idag finns det över 175 gigawatt installerad pumpkraftkapacitet i världen, med Kina, Japan och Italien som ledande länder. 2022 ökade kapaciteten med 10,5 gigawatt.
I Sverige har vi en lång historia av pumpkraft, men de flesta anläggningar har lagts ner på grund av låg lönsamhet. Nu ser vi dock en våg av intresse för pumpkraft, och flera nya projekt är på gång.
Ett exempel är det planerade kraftverket i Svartälven, som kommer ha en kapacitet på 800 megawatt. Det blir Sveriges största pumpkraftverk och en viktig del av den svenska energilagringen.
Pumpkraftverk har många fördelar. De är flexibla och kan snabbt reagera på ändrat elbehov. De har också en lång livslängd och kräver relativt lite underhåll och kan hjälpa till att balansera elnätet. En nackdel är att de kräver stora höjdskillnader och vattenreservoarer, vilket kan begränsa var de kan byggas.
Men i en värld med mer elektricitet från solenergi och vindkraft är pumpkraft en viktig del av lösningen.
