Vad händer
Kontext
Mikronätet på Arholma består av två energilager med litium-jonbatterier (160 kW), solceller (2,5 kW) och ett kontrollsystem. Kontrollsystemet, mikronätets ”hjärna”, sköter styrningen och balansen mellan lokal elproduktion med solceller, energilagring i form av batterier, och elkonsumtion.
Tidningen Energi: Mikronätet gör Arholma självförsörjande
De två batteripaketen kan klara två timmar i ödrift under sommaren, betydligt längre när det inte är turistsäsong, kanske uppåt 12 timmar.
Tidningen Energi: Mikronätet gör Arholma självförsörjande
Arholma ligger långt norrut i Stockholms skärgård och har 200 permanentboende invånare. Vattenfall har arbetat i flera år, med avbrott under pandemin, för att skapa ett mikronät att testa och lära sig av. Ön har lagom storlek för ett sånt här försök, ett elnät med flera stationer och viss känslighet i och med att det bara finns en koppling till fastlandet.
Peter Söderström menar att viljan att bidra är stark och att den troligen är extra stor i lokala sammanhang:
Tidningen Energi: Mikronätet gör Arholma självförsörjande
– Underskatta inte kundernas vilja att bidra. Det är en väldigt stor kraft i den omställning som vi är inne i. Och nu skaffar ju allt fler kunder elbilar, solceller och egna batterier. Det blir ju också ett slags mikronät.
Vad har det för betydelse
Vid ett eventuellt strömavbrott på fastlandet övergår elnätet på ön automatiskt i så kallad ö-drift och blir då självförsörjande på el i upp till ett par timmar, allt beroende på den aktuella elanvändningen på ön.
Energi & Miljö: Unikt mikronät i skärgården driftsatt
När elektriciteten kommer från solenergi istället för kol, olja eller gas minskar förstås utsläppen.
– Den här typen av lösningar kommer växa fram allt mer, till exempel i form av energigemenskaper som blir allt vanligare nu när fastigheter kan dela energi. Då måste vi kunna förstå hur mikronäten fungerar tillsammans med överliggande nät, säger Peter Söderström.
Tidningen Energi: Mikronätet gör Arholma självförsörjande
.jpg){kind=link}