Med Sveriges övergång till fri energi, som solenergi och vindkraft, växer behovet av energilagring. För att möta Sveriges elbehov året runt behöver vi lagringskapacitet på upp till 10 terawattimmar (tusen miljarder wattimmar), enligt Energimyndigheten. Lagringsbehovet är avgörande för att jämna ut variationerna i elproduktion och konsumtion, särskilt under vintermånader med hög efterfrågan och elproduktion från solenergi är låg. För att tillgodose detta behov krävs en kombination av tekniker, från batterilagring till storskalig vattenkraft.
Vattenkraft som ett stort batteri
Sveriges vattenkraft fungerar redan som ett effektivt energilagringssystem och kan ses som ett gigantiskt batteri. Genom att justera vattenflödet från dammar kan elproduktionen snabbt ökas eller minskas beroende på efterfrågan. Eftersom vattenkraft är reglerbar ger den en stabil grund för att balansera variationerna från andra energikällor, som vind och sol.
Fördelar med vattenkraft
- Snabb responstid – elproduktionen kan ökas eller minskas inom minuter.
- Lång livslängd – anläggningar kan fungera i decennier med rätt underhåll.
- Lagringskapacitet – dammar kan lagra vatten under långa perioder, vilket gör det möjligt att spara energi för vintern.
Enligt Vattenfall kan Sveriges befintliga vattenkraftssystem lagra energi motsvarande över 30 terawattimmar, vilket ger en betydande buffert för att täcka perioder med låg produktion från sol och vind.
Batterilagring
Batterier är en flexibel teknik för korttidslagring och har snabbt vunnit mark i Sverige. En anläggning på 10 megawatt (miljoner watt) kan lagra cirka 10 megawattimmar, vilket motsvarar ett par timmars förbrukning för omkring 1 000 hushåll. Batterianläggningar är idealiska för att stabilisera elnätet vid snabba förändringar i efterfrågan, men de är mest kostnadseffektiva för korta lagringsperioder, över dagen eller natten.
Pumpkraft
Genom pumpkraft kan Sverige lagra stora mängder elektricitet genom att pumpa vatten till en högre höjd under perioder av överskottsproduktion och släppa ner det genom turbiner när behovet ökar.
Fördelar och begränsningar
- Storskalig kapacitet: Möjlighet att lagra flera hundra megawatimmar per anläggning.
- Geografiska krav: Kräver höjdskillnader och specifik infrastruktur, vilket gör nyetableringar kostsamma.
- Lång etableringstid: Tar ofta flera år att bygga på grund av miljöprövningar.
Vätgaslagring
Vätgas har potential för långvarig lagring. Genom elektrolys kan överskottsenergi omvandlas till vätgas som lagras och sedan används när efterfrågan på elektricitet är högre. Exempel på vätgasprojekt är Hybrit-samarbetet mellan SSAB, LKAB och Vattenfall, vilket både minskar koldioxidutsläpp och tillför energilagringskapacitet.
Termisk lagring
Termisk lagring, där värmeenergi lagras i sten eller salt, kan vara användbar för att förse byggnader med värme och, indirekt, elektricitet. IVL Svenska Miljöinstitutet uppskattar att denna teknik kan täcka upp till 1 terawattimme per år. Tekniken är förhållandevis enkel att installera, men kräver investeringar och markytor för att bygga större system.
Sammanfattning
För att möta de stora behoven av energilagring måste Sverige kombinera flera tekniker. Här är en översikt:
- Vattenkraft: Ett naturligt ”batteri” med över 30 terawattimmar i lagringskapacitet.
- Batterilagring: Perfekt för korttidslagring, särskilt under dag- och nattcykler.
- Pumpkraft: Storskalig kapacitet för längre perioder, men kräver geografiska förutsättningar.
- Vätgas: Lovande för långsiktig lagring, men ännu dyr och i utvecklingsfas.
- Termisk lagring: Kan ge värme och elektricitet under vintern och passar för medellånga perioder.
Med rätt investeringar och planering kan Sverige skapa ett flexibelt, fritt och tryggt energisystem, där fri energi utnyttjas optimalt året runt.
