Det här skrev jag 2019 när Gretas skolstrejk hade tagit över samhällsdebatten i Sverige och två läger hade etablerats. /Rikard
Reaktionerna på Greta Thunbergs skolstrejk är ett typexempel på forskningen om människans moraliska synsätt. Modern hjärnforskning visar att människor bär på två synsätt som vi undermedvetet applicerar på vårt tänkande. Praktiskt uttrycks det i hur människor vill lösa problem, med en stark ledare eller med gruppsamverkan.
Kognitionsvetenskapen har de senaste decennierna klarlagt hur människans biologi styr hur vi tänker och hur det påverkar politiken.
Människor bär på två synsätt som vi undermedvetet applicerar på vårt tänkande. Det uttrycks i hur människor vill lösa problem, förenklat väljer vi mellan en stark ledare eller gruppsamverkan.
- En stark ledare (strikt synsätt) agerar effektivt i hierarkier, tar individuellt ansvar och utövar kontroll för att styra.
- Gruppsamverkan (närande synsätt) uppmuntrar deltagande, individuellt och socialt ansvar och bygger på människors tillit till varandra.
Hjärnan applicerar undermedvetet dessa synsätt på olika situationer, som ett filter innan vi resonerar medvetet om en fråga.
Skepsis mot Greta Thunberg präglas av det strikta synsättet. Barn ska inte tala om för vuxna vad som är rätt och fel och inte heller vara olydiga och skolka. En person med en funktionsnedsättning är mindre lämpad att uttala sig om komplexa frågor än en person utan. För en del känns det tveksamt att en kvinna sätter sig över män. Om någon ska läxa upp svenskarna ska det vara en stark vuxen ledare, helst en man, typ Anders Ygeman eller Jimmie Åkesson.
Men Greta Thunbergs agerande utgår ifrån det närande synsättet och följer en annan logik
- Att skapa problem som drabbar andra är oansvarigt och visar brist på omtanke.
- Klimatkrisen är ett problem som vuxna människor skapar och som drabbar all natur; växter, träd, människor och alla andra djur.
- Människor har därför ett gemensamt ansvar att stoppa koldioxidutsläppen och sluta skada naturen.
Enligt det närande synsättet är Greta Thunberg sinnebilden för hur människor bör agera och hur samhället borde fungera. Ett barn som känner empati med djur och natur och som agerar utifrån den känslan, för att hjälpa andra, är ett kvitto på ett fungerande folkstyre. Det handlar om att ställa upp för varandra och uppmuntra människor att delta. Ju fler som följer Greta Thunbergs exempel desto bättre.
Synsätten är förklaringen till varför människor känner starkare för en viss metod än en annan. När vi tänker medvetet på en fråga, till exempel Greta Thunbergs skolstrejk, har vårt inre genomfört en enorm omedveten och extremt snabb process, en sorts inre reklamkampanj, och styrt in oss på vissa tankar och vissa känslor. När vi sen medvetet diskuterar frågorna kämpar vi med att få till ett svar som passar informationen som vårt omedvetna levererat.
Synsätten är som flodfåror. Ju fler gånger ett synsätt aktiveras i ett specifikt sammanhang desto djupare är kopplingen till just den frågan och desto större sannolikhet att hjärnan använder det synsättet nästa gång vi möter frågan och sammanhanget.
Kritiken mot Greta Thunbergs skolstrejk är uttryck för ett strikt synsätt som kännetecknas av hierarkier, kontroll och disciplin. Greta Thunbergs agerande är exempel på ett närande synsätt där människor bryr sig om varandra och tar ansvar för det.
