Undvik vetenskap!

Vad skulle hänt om idén om global uppvärmning hade introducerats av idrottsrörelsen? Om Sara Sjöström hade gjort reklam för vegetarisk mat för en friskare kropp och en friskare natur. Om fotbollssverige hade sålt lotter till ett energibingo där intäkterna gick till solpaneler på omklädningsrummen. Om klimatfrågan inte hade handlat om vetenskap utan om ett aktivt liv.

Politiska idéer är svåra att driva med vetenskap.

  • Människor övertygas av berättelser, metaforer och bilder.
  • Tänkandet är kroppsligt förankrat, inte abstrakt.
  • Vi tror på det som bekräftar vår nuvarande syn på tillvaron och har olika idéer om vad som är rätt och fel.

Det är kvaliteter som vi sällan stöter på i vetenskapliga sammanhang.

Modern hjärnforskning visar att människor tänker och fattar beslut med berättelser, metaforer, bilder och känslor. Vi utvecklar kognitiva förmågor med våra upplevelser och gör kopplingar mellan olika fenomen. Till exempel associerar de flesta människor kärlek med värme eftersom vi upplever båda samtidigt när våra föräldrar bär oss under våra första levnadsår. Som en följd av detta förstår vi kärlek bättre när den beskrivs utifrån ett värmeperspektiv. Det handlar alltså inte om definitioner av ord utan om hur vi begriper dem och vad som är meningsfullt.

Kognitionsvetenskapen har kommit fram till att tänkandet utgår ifrån människors kroppar. Den tidigare uppfattningen att idéer är abstrakta och oberoende av den fysiska världen stämmer inte. Descartes kända resonemang ställs på ända.

”Jag finns, alltså tänker jag”

kunde vara en mer passande beskrivning av människors tänkande eftersom idéerna finns i våra kroppar. Konsekvenser av detta är att tänkandet styrs av människors fysiska tillstånd och att vi kan påverka kroppen med tankar.

Vi tror på det som bekräftar vår syn på tillvaron. Om du vill få någon att byta fjärrvärme mot solpaneler ska du visa hur solenergi bekräftar personens identitet, till exempel hur solenergi är något för sportiga, aktiva människor.

Vi tror på det som bekräftar vår syn på vad som är rätt och fel. Att vara fysiskt aktiv tycker nästan alla är bra medan stillasittande kan tolkas på många sätt. Däremot har vi olika syn på varför fysisk aktivitet är bra. Utifrån en närande moral är det bra att ta hand om sin kropp för att kunna hjälpa andra. I strikt moral syftar träningen och den fysiska aktiviteten till att göra individen mer konkurrenskraftig, att bättra på tävlingsförmågan.

Så vad hade hänt om idrottsrörelsen faktiskt var de som startade samtalet om global uppvärmning och spridit idén att klimatåtgärder är en del av ett aktivt liv? Med största sannolikhet hade det varit ett mer effektivt sätt att få med opinionen.

Till nästa politiska omgång kan vi välja kontext mer noggrant och utgå ifrån modern forskning om hur människor tänker.

Vi behöver förstås inte vänta till nästa omgång, vi kan redan nu tala om lösningar på klimatkrisen i aktiva termer, att vägen till en frisk natur och ett fungerande kretslopp går via ett aktivt liv.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.